Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medgifver man därför, att detta är förhållandet, tvingas man genast
att besvara frågan: “Är då den amerikanska folkrasen i sig själf
öfver-lägsen?" Det vore löjligt att besvara detta jakande, om man betänker
huru stor uppblandningen är. De gamle kolonisternas blod har
oafbru-tet uppblandats med främmande element, och den väldiga
emigrantströmmen af Europas och Asiens många folkslag är ej ägnad att stödja
några teorier i denna riktning. Någon allvarlig uppmärksamhet kan ej
heller ägnas åt ett mera på skämt framkastadt förslag att den “yankee
smartness“, som otvifvelaktigt utmärker amerikanen, och mycket snart
sätter sin prägel äfven på nykomlingen, skulle vara en följd af
klimatet. Skillnaden mellan klimatet i Amerikas och Europas stora
industricentra är ej tillräckligt betydande, och’den föraktade negern synes i
så fall okänslig för detta välgörande inflytande.
Vid en undersökning af de förhållanden, som utmärka den
amerikanske arbetarens förmenta öfverlägsenhet, måste man sålunda nöja sig
med att konstatera en del fakta, utan att kunna draga några bestämda
slutsatser. Skillnaden mellan orsak och verkan är ganska svår att
uppdraga, men arbetarens öfverlägsenhet synes väl ovederhäftigt bevisad
genom de lysande resultaten.
Ett utmärkande drag hos den amerikanske arbetaren är hans
intensiva idoghet. Under arbetstiden glömmer han klockans gång, och han
arbetar hårdt och ihärdigt, ej för att tillfredsställa förmannens fordringar,
utan därför att arbete intresserar. Den amerikanska rättskänslan tillåter
visserligen intet slafveri för en oskäligt låg penning, och därför
förekomma ju strejker med ökad aflöning såsom mål, men i allmänhet är
det ej rent materiella fördelar som på detta sätt genomföras, utan
principfrågor, såsom är fallet vid den pågående byggnadsstrejken i Newyork.
Arbetaren skäms ej för sitt arbete, utan gör allt för att hålla det i
helgd. Han sätter en ära i att arbeta hårdt, och svårigheter egga
honom blott till väldigare ansträngningar. Och dock — detta synes vara
en rätt viktig punkt — den villighet för stora kraftansträngningar, som
han så oförbehållsamt lägger i dagen, är ej trångbröstad. Om en
maskin uppfinnes, hvarmed en man kan utföra tio mäns arbete, motsätter
sig ej arbetaren dess införande, såsom så ofta skett, särskildt i
England, blott och bart därför att de nio blifva öfverflödiga, och sålunda
måste söka arbete på annat håll. Tvärtom, alla parterna visa
tillfredsställelse och intresse för den nya uppfinningen, och glädjas med
arbetsgifvaren öfver den besparing som åstadkommes. Det är ej lättja, utan
praktisk klarsynthet, som gjort arbetsbesparande maskiner så
populära i Amerika. Det fordrar en viss intelligens för att kunna ignorera
de omedelbara verkningarne af deras införande, för att inse huru
fördelaktig för alla en ökad produktion och ett nedsatt pris måste inverka.
Det kan ej nekas att amerikanen, liksom så många andra, arbetar
med lönen i sikte hela tiden, och att dollarn är honom synnerligen
kärkommen. Det vore alldeles orätt att upplyfta honom på någon slags
piedestal af oegennyttig kärlek till ett ansträngande lif. Dock ingår i
hans hetsiga kamp för den mäktiga dollarn en viss äregirig passion
att utföra sitt arbete så väl som möjligt, att vinna sitt bröd på det
Social Tidskrift. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
