Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torde understöd, t. ex. i form af garantiteckning mot uppstående
förluster, lättare kunna erhållas af föreläsningsföreningen än från något
enskildt håll.
Men jag väntar mig flera invändningar från föreningarnas sida.
“Vi ha ej råd, det blir för dyrbart", säger någon. Härtill kan svaras,
att om de nu nämnda företagen klokt iordningställas, man snarare
torde kunna påräkna vinst än förlust. Särskildt gäller detta
musikaftnarna, som redan nu på sina håll användas som inkomstkällor. Men
att äfven konstutställningarna, under gynnsamma förhållanden, kunna
blifva “affärer", det visade studentföreningen Verdandis utställning i
Uppsala förliden vår.
“Men dessa saker ligga utanför vårt verksamhetsområde", säger
någon. Härtill svaras, att musik och konst alldeles säkert höra dit.
Ty är ej föreläsningsföreningens uppgift att sprida folkbildning och
höra ej musik och konst till våra främsta medel härför? Det kan till
och med sägas, att föreläsningsföreningarna göra klokt i att slå in på
dessa nya områden. För att förhindra stillestånd eller tillbakagång
måste folkbildningsrörelsen vidga intressesfären, väcka nya initiativ och
draga till sig nya krafter.
"Men", säger någon slutligen, “vi ha inga krafter som kunna
sätta dessa nya saker igång"! För att besvara denna invändning måste
jag i korthet framställa några förslag hur musikaftnar och
konstutställningar böra anordnas. Helt säkert skola andra och måhända bättre
förslag komma till tals om själfva idén vinner fotfäste.
För att anordna musikaftnarna bör föreläsningsföreningens styrelse
eller föreståndare samråda med ortens musikaliska förmågor, eventuellt
bilda en kommitté af dessa. Sedan borde utrönas hvilka förmågor man
kan påräkna å platsen. En blandad kör eller en violinkvartett bör man
söka åstadkomma. Om dessa erfordra öfning och undervisning bör sådan
lämnas dem. Att sammanställa hela programmet med de lokala
förmågornas hjälp torde väl i de flesta fall ej vara lämpligt. Från andra
håll bör anskaffas hvad som felas. Det är här som föreläsningsbyråerna
borde träda hjälpande emellan. De vborde biträda föreningarna vid
programmens hopsättande och utsända förteckning å musiker som efter
rekvisition äro villiga att biträda vid musikaftnar. Honorar och
resekostnader borde vara desamma som föreläsarnes.
Sålunda skulle vid musikaftonen medverka såväl lokala krafter som
ock sådana från andra håll. Detta borde ge ökadt intresse åt det hela.
Å ena sidan skulle musikintresset stegras» däraf att bidrag lämnas af
personer å platsen; å den andra sidan borde de främmande musikerna
locka till besök och höja musiknivån å platsen.
Hvad själfva programmens utseende beträffar, kan man antingen
sammanföra flera kompositörers arbeten eller ock, såsom synes mig
vara riktigare, koncentrera sig på verk af en eller högst två
kompositörer. I senare fallet bör musikaftonen inledas med ett kortare föredrag
om de resp. kompositörernas lif och verksamhet. Vill man särskildt
lägga an på en viss författares arbeten, t. ex. Runebergs Fänrik Ståls
sägner eller Tegnérs Frithiofs saga, kan lämpligen i programmet införas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
