Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindblom, d:r I. Andersson m. fl. komma
att medverka vid dessa kurser, som
helt säkert skola stegra det kommunala
intresset och öka kunskapen. För de
egentliga kroppsarbetame äro slutligen
de kurser afsedda som igångsatts af
några yngre akademiker i Hufvudstaden.
Deras uppgift är att lämna undervisning
i vissa för arbetarne nyttiga eller
intressanta ämnen såsom svenska,
matematik, språk, sociala frågor o. s. v.
När detta utmärkta uppslag hunnit
pröfvas, skola vi återkomma till
detsamma.
Statsbidrag ^ed skäl,,b?r n?an af
jfti nästa års riksdag kunna
MMlULb förvänta den hjälp i folk-
bibliotek. biIdningsarbetet som
gifves genom statsbidrag till folkbibliotek.
Samtliga de myndigheter och folkbi
ld-ningsföretag som med anledning af
riksdagens begäran om utredning i
ärendet, tillfrågats härom, ha tillstyrkt
anslags beviljande. De mest utförliga
bidragen till frågans belysning ha
lämnats af studentföreningen Heimdal och
Svenska sällskapet för nykterhet och
folkuppfostran. Bland de villkor som
det senare föreslår för statsbidrags
erhållande må nämnas: att biblioteket
hålles tillgängligt för allmänheten, att
på annat sätt anskaffas ett belopp som
är åtminstone så stort som det sökta
statsbidraget, att styrelse och
föreståndare utses och att inköp ej göres af
osedlig litteratur eller verkliga
agita-tionsskrifter i nutidens religiösa och
politiska frågor (gäller sålunda ej rent
sakliga utredningar). Högre
statsbidrag än 200 kr. skulle ej erhållas.
Inspektionen förordas ske i likhet med
föreläsningarna. Vi återkomma till
dessa viktiga frågor.
G. H. von Koch.
För en hvar socialt in-
hZZ ctresserad förefaller det
frAtrnn som en natumödvändig
jragan. sak> att prästen skall
framför andra aktivt gripa in det
moraliska arbete, som åsyftar en lycklig
utveckling af de sociala
rättfärdighets-rörelserna. Därmed skulle kyrkans
män gå i den ädle Nazarenens fotspår,
kastande som han alla dogmer å sido
för att istället gripa det sociala lifvet
i dess kärna: xdet praktiska
kärleksbe-hofvet. Hvarje yttring af praktisk kri-
stendom inom vår statskyrka stärker
dess prestige, men — hvad viktigare
är — därmed kunde följa en löftesrik
samverkan mellan det religiösa och det
sociala intresset, hvilka innerst äro
lågor från samma eld.
Med glädje kan man konstatera en
utvidgning af våra prästers intressesfär
under den senaste tiden, att döma af
bland annat ökadt förstående af
nykterhetsrörelsen samt en del yttranden
vid svensk-lutherska prästkonfer
en-sen, som afhölls i Stockholm i början
af sept. Därvid diskuterades frågan
“Hvilka kraf framför andra böra ställas
prästerskapet för att i närvarande tid på
bäst befordra Guds rike bland oss?“
Inledaren, docenten J. Sjöholm från
Lund, påpekade att jämsides med våra
dagars skepticism och ateism går ett
behof af sann religion. Talet om
nåden har mist sin klang och man
fordrar nu framför allt ett rent lif.
Tidsandan är demokratisk och detta måste
beaktas af prästen, så att ej kyrkan
blir en öfverklassinstitution. Man
måste genom förståelse och intresse vinna
kroppsarbetarna. Inledningsföredraget
väckte stark anklang hos en del af
åhörarna och den följande diskussionen
hade några intressanta poänger. Så
yttrade sig först svenske pastorn i
Köpenhamn Nils Widner, som från sin
verksamhet bland den svenska
arbetarebefolkningen därstädes hade den
erfarenheten, att
fackföreningsmedlemmar och socialister hörde till den
bättre kategorien bland människor. TaL
erinrade om vikten att skaffa sig
kunskaper i sociala frågor och ej komma
med sådant prat som att “socialisterna
vilja dela allt i lika delar“.
Brukspre-dikant Persson från österby instämde
med pastor Widner, hvilkens
erfarenheter han underströk och framhöll, att
sådana spörsmål som egnahemsfrågan,
arbetstidens reglering m. m. borde ha
förkämpar bland prästerna. De öfriga
talarna lämnade mer eller mindre å
sido de sociala synpunkterna.
Hvart femte år
sam-KyrRomoter. manträder kyrkomötet för
att utöfva sin vetorätt gent emot
riksdagen och göra sina framställningar
till k. m:t i kyrkliga frågor. Den
enastående institutionen — okänd i andra
länder — har genom sin konservativa
omedgörlighet frammanat många
antipatier hos vårt folk och det bleklagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
