- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1903 /
341

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rial för den undervisning, de önska
meddela befolkningen. Föredrag med
skioptikonbilder bruka därvid anordnas
i de byar, som agronomerna
genomresa, och härigenom väckes det
reformatoriska intresset hos de alltför
konservativa norrbottningarna i frågor, som
röra jordbrukets ekonomi och praktik.
All denna undervisning få bönderna
gratis och de ha visat sig uppskatta
dess stora värde. Vidare hafva i
Norrbotten anordnats mjölkkurser i en del
byar och nyligen har
hushållningssällskapet anstält en kringresande
undervisare i ladugårdsskötsel. En liknande
lärareverksamhet utöfvas äfven af
näm-den för nötboskapens premiering och
de förr föga verksamma hushållsgillena
inom länet hafva på sista tiden visat
flera kraftiga lifstecken.

Till sist böra nämnas de
vetenskapliga prof med frosthärdade frön, hvilka
verkstälts af d:r Hellström i syfte att
genom frostens utgallring af de
svagare fröna få fram en frösort, som kan
tåla omkring 5 graders köld. Då rnan
vet, att de flesta frostskadorna i
Norrbotten bero af några få graders kyla,
så kunna stora praktiska resultat följa
på dessa vetenskapligt grundade
experiment.

Ft, riohn+t Den 27 okt. diskuterade
Svenska teknologförenin-

TJT/P g-, Tekniska samfundet

mausiri. Qch Merkantila föreningen

i Göteborg gemensamt den viktiga
frågan om främjandet af Sveriges
löftesrika industri. Debatten var rik på
såväl stora synpunkter som fackmässiga
detaljanvisningar och gaf vid handen,
att det merkantila intresset inom rikets
förnämsta handelsstad allt klarare och
bestämdare åsyftar att åt vår industri
och handel dana högre organ än de
nuvarande, så att Sverige genom att
förfoga öfver en rik fond af merkantil
intelligens mäktar tillgodogöra sig sina
“slumrande millioner", de må nu ha
sitt ide i Norrland eller annorstädes.
Det talrikt besökta mötet i Göteborg
öppnades med ett värdefullt föredrag
af ingeniör Emil Boye, som bland
annat påpekade, att barnens uppfostran
nu är för opraktisk, hvarför en reform
här vore önsklig. Man borde låta dem
samtidigt med skolgången få lära sig
ett praktiskt yrke, öfva dem att med
lätthet uttrycka sig i tal och skrift samt
att på fri hand anteckna enklare
föremål. Mera förståndsodling och mindre

minnesbelastning vore af nöden.
Dessutom borde kännedom om en
medborgares skyldigheter och rättigheter
bibringas ungdomen. Angående
arbets-gifvarnas förhållande till arbetarna
betonade talaren önskvärdheten af ett
mera personligt umgänge. Där detta
ej alltid låter sig göra på grund af de
senares stora antal kan man dock
alltid sörja för deras välbefinnande, dock
hälst genom uppmuntran af arbetarnas
själfhjälpsföreningar, spridande af
egna-hemsidén, understödjande af
folkbildningsarbetet m. m. Arbetsgifvarna böra
taga notis om sina arbetares
lefnads-förhållanden, ordna diskussioner och
bilda sammanslutningar efter “Studenter
och Arbetares* idé. Ty hvad vi
behöfva är icke minst en demokratisering
af förhållandet mellan arbetsgifvare och
arbetare, och enligt erfarenheterna från
Amerika lider ej disciplinen däraf. Till
sist framkastade tal. tanken på ett
industri- och handelsmuseum i
Göteborg efter amerikanskt mönster. Redan
1895 hade Handelsföreningens
fullmäktige påpekat att stadens handel råkat
i stagnation, men genom upprättande
af den nämnda anstalten skulle exporten
kunna åter uppdrifvas. Man skulle få
en öfverblick öfver konsumenternas
behof samt produktionsförmågan hos de
svenska verkstäderna och fabrikerna.
Företaget, som borde lokaliseras i en
centralt belägen kontorsbyggnad och
en eller flera museibyggnader, kunde
lämpligen omhändertagas af ett
aktiebolag. Då statsanslag troligen ej vore
att vänta vid företagets startande tänkte
sig tal. att pänningemedel skulle
anskaffas genom att bolaget bedrefve en
exportaffär, hvars inkomst med 5 å 6
proc. afdrag för aktieutdelningen skulle
tillfalla industri- och handelsmuseet.
Utställningsföremålen skulle utgöras af
prof å såväl Sveriges som utlandets
naturalster, allt indeladt i geografiska
sektioner. Äfven jordbruket och
fiskerinäringen skulle representeras, och till
museet skulle äfven höra en
arbetsförmedlingsanstalt, som icke blott borde
betjäna arbetarna och arbetsgifvarna
inom industrien utan äfven de
studerande vid våra elementarskolor och
högskolor. Den skulle betjäna de
individuella anlagen genom att sätta den
rätte mannen på den rätta platsen.
Den idérike föredragshållaren tänkte
sig vidare, att denna institution skulle
vara en centralisation af den enskilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:47:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1903/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free