Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från vissa håll framkastade farhågan
att en undersökning skulle uppvisa att
emigrationen i vissa fall är berättigad,
framhöll att det framförallt är sanning
man vill ha i denna svårlösta fråga och
att den måste sökas utan farhågor.
Det vore statens plikt att utreda denna
fråga på ett fullt opartiskt sätt.
c Att lösningen af denna
frå&an~ “ lifsfråSa för Sveriges folk “
* 8 * nära sammanhänger med
egnahemsfrågans lösning, torde vara
oomtvisligt. I 20 års tid har riksdagen
“skrifvit" i denna senare fråga, men
regeringen har framhärdat i sin
overksamhet. Nu synes dock en ändring i
denna “politik" vara att förvänta. Allt
tydligare framgår det, att främjandet af
det “lilla jordbruket" är såväl från
individens som samhällets synpunkt den
riktigaste jordbrukspolitiken, och till
lycka för saken ligger den högsta
ledningen af vårt jordbruk i sådana
dugliga händer, att man med skäl kan
hoppas på en lycklig lösning af frågan.
Hvad man till nästa riksdag med
säkerhet kan förvänta är förverkligandet
af förslaget att lämna statslån till
egna hem samt ökade anslag till
främjande i öfrigt af småjordbruket —
premieringar, studieresor, småbrukskurser,
sammanslutningar mellan jordbrukare
o. s. v.
Det synes som om man
^å/fnr- vld egnahemsfrågans
lös-HriJltrnr ninS borde uppmärksam-
* * ma liknande sträfvanden i
andra länder. I Danmark skall lagen
om statslån till egnahem, hvars
giltighetstid utlöper den 1 oktober 1904,
underkastas revision, och vi hoppas
senare få tillfälle att redogöra för de
förändringar, som från olika håll önskas.
Blott det må nämnas, att man i
Danmark mött samma svårigheter som i
Sverige: I vidsträckta landsändar finnes
jord ej att köpa och den är i regel för
dyr; samt att man från husmännens
sida framställer kraf om större
jordlotter än som nu erhållas genom
statlån, expropriation af jord där sådan ej
finnes att köpa till billigt pris och
slutligen att jorden må förbli i statens
eller kommunernas ego, d. v. s. att
husmännen ej erhålla eganderätt men
väl bruksrätt till jorden. Krafvet på
större jordlotter, som möjliggör att
småbrukarne kunna bli fullt
själfstän-diga, är af särskildt stor betydelse när
det gäller att “konkurrera med Ame-
Husmans-
skolor?
rika“ och därigenom förminska
emigrationen.
Ett förslag som ligger
nära till hands när det
gäller att förbättra
små-jordbrukarnes ställning, är att upprätta
särskilda skolor för dem. I Danmark
har denna tanke realiserats genom den
nyupprättade *Koerehave
husmands-skole“, som öppnades den 18 sept.
och af hvilken en afbildning här
lämnas. Staten har genom lån bidragit
till denna skolas upprättande och lämnar
rikligt understöd åt eleverna, som
iit-göras af såväl män som kvinnor i skilda
kurser. Jämte längre kurser på 5 å 6
månader skola anordnas kortare sådana
på 11 dygn; och i de till skolan
hörande husmansbruken om 4, 6 och 10
tunnland jord skall praktisk
undervisning lämnas i småjordbruk och dess
binäringar. Man har anmärkt mot
dylika husmansskolor, att de befrämja en
olämplig klasskillnad mellan husmän
och bönder; måhända skall en dylik
klasskillnad af andra grunder komma
till stånd i Danmark, där husmännen
bildat sina egna organisationer och
framställa särskilda kraf. Men i
Sverige, där bönder, småbrukare och
tor-pare i många fall äro jämnställda såväl
med afseende |>å kunskaper som social
ställning och där en klasskillnad
måhända kan undvikas, borde nog en
. annan form för jordbruksundervisning
följas. Innan några “ skolor“ i egentlig
mening inrättas, torde kurser för
små-jordbrukare anordnas öfverallt i landet
samt vandringslärare anställas för
praktisk hjälp i jordbruksyrket.
jLfrälan.
ta sig fram i England och Tyskland. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
