Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Kiruna synes sålunda ej ha något emot att bo i arbetsgifvarens
bostäder och behöfver ej känna beroende häraf, då andra slags bostäder
därjämte stå till buds. Det synes därför ej finnas någon anledning, att
i dessa nordliga delar af vårt land söka pressa fram den egnahemstyp,
som i landets öfriga delar torde vara mest eftersträfvansvärd, nämligen
enfamiljshuset. Om Kiruna sålunda i egnahemsfrdgan ej kan tjäna
som mönster för landet, så har detta underliga, halft amerikanska
samhälle dock visat huru genom förutseende och planläggning den viktiga
bostadsfrågan kan ledas till en lycklig lösning.- Och detta torde vara
ett resultat, till hvilket hvarje samhälle bör sträfva; ty lika visst som
hostadsnöd och bostadsbrist medför demoralisation hos befolkningen,
lika säkert är att goda bostadsförhållanden utgör grundvillkoret för en
högre social och kulturell utveckling.
G. H. von Koch.
Historien om förbudet mot försäljning af
fosfortändstickor i Sverige.
Bihang till uppsatsen “Tändstickstillverkningen i Sverige" i föregående nummer.
Redan 1874 och 1892 väcktes i Andra kammaren (och 1882 i
Första) motioner om förbud mot beredande och försäljning af
fosfortändstickor; de föllo emellertid redan i den kammare, i hvilka de blifvit
väckta. År 1896 inskränkte sig en motion i Andra kammaren till ett
förbud mot införsel och försäljning; detta vann kammarens bifall, föll
emellertid i medkammaren, men lyckades likväl följande året att vinna
majoritet äfven här. Riksdagen anhöll sålunda i en skrifvelse till
konungen, att denne ville framlägga ett lagförslag ang. ett sådant förbud.
Som svar härpå utfärdades den 30 mars 1900 en kungl. förordning,
genom hvilken efter den 1 juli 1901 tändstickor, i hvilkas tändmassa
vanlig (hvit eller gul) fosfor förekommer, icke få i Sverige till salu
hållas eller utbjudas.
Hvad som hufvudsakligen framkallat hela denna rörelse med dess
nu till lagligt uttryck komna resultat voro de i abortivt syfte i
oroväckande grad tilltagande fosforförgiftningarna. Af den statistik, som
prof. d:r W. Lindbergh i sin 1893 utgifna undersökning
“Förgift-ningame i Sverige 1873—1892“ meddelat, framgick, att af de 1890
förgiftningsfall, som under denna period blifvit kända och undersökta,
743 härrört från fosfor. Och hvad som därvid var det betänkliga,
dessa 743 fall fördelade sig högst ojämnt på de olika åren. År 1874
visar endast 7 fall, 1891: 100.
Perioden 1873—77 hade 58 fall ( 7,81 ft/0), årl. medelt. 11,6
1878-82 „ 113 „ (15,21%). « - 22>6
1883-87 „ 195 „ (26,24 %), „ „ 39
1888-92 „ 377 „ (50,74 %), „ „ 75,4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
