Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
befogenhet till myndighet teoretiskt afgjord, utan äfven den om hennes
fullständiga likställighet med mannen i privat-rättsligt hänseende. De
borgerliga yrkena t. ex. äro hennes fält såväl som mannens.1) För
barnundervisningen är hon af naturen kallad till ett särskildt område,
där hon ännu varit allt för litet begagnad. Den sociala verksamheten
i vidsträcktare mening kräfver hennes bistånd — det har varit och är
det sociala lifvets svåraste lyte att kvinnans krafter icke i högre mån
blifvit tagna i anspråk för detsamma. Fattigvård,
barmhertighetsstif-telser, förbättringsanstalter skola till dess detta skett aldrig kunna
uppfylla sin bestämmelse och minst af allt antaga det sant kristliga väsende,
förutom hvilket de ej förmå med verkligt helande kraft genomtränga
de sjuka lemmarna i samhällskroppen. *
I sedlighets/rågan har Rydberg betonat vikten af gemensamma
skolor för gossar och flickor. “Med egna ögon“, säger han bland annat
i ett bref (sid. 512, del II af Warburgs lefnadsteckning), “har jagsett
för mycket af det onda, som alstras genom den manliga ungdomens
onaturliga afspärring från den kvinnliga, och jag var själf knappt annat
än en skolgosse, när jag iakttog, huru mycket ädlare, både i tänkesätt
och lefnadssätt, och huru mycket finare i hållning och later de
kamrater voro, som hade rikligt tillfälle att umgås med flickor och genom
detta tillfälle ej häller förlorade hågen att vara ibland dem. — — —
Man och kvinna äro skapade att följa hvarandra från vaggan till
grafven, oaflåtligt genom alla åldrar. “ Han förordar vidare en ändring i
de samhällsförhållanden, som nu hindra ett tidigare ingående af
äktenskap, en fråga, som han kallar sin älsklingsfråga. I öfrigt äga vi
Rydbergs vackra syn på sedlighetsfrågans viktiga uppfostringskapitel’
i den klara skriften “Om nakenhet och klädselsätt“ samt i flera af hans
dikter, såsom “De badande bamen“, “Vi ses igen“, “Kyssen",
“Harpo-lekaren och hans son“. Nu då det förkunnas en “ny sedlighet", en
i mörker irrande lustetik i stället för den målmedvetna pliktetik, som
hittills’ inspirerat alla tiders sedliga banérförare, äro Viktor Rydbergs’;
dikter som ett haf af ljus. Till sin skönhet och renhet äro de namnlösa.
-I dem har Sveriges ungdom att söka den Kastalia, som lögar från atl
sensuell besmittelse. Jämför den moderna lyckoetiken i könsfrågan
med den erotik, som längtar i Rydbergs “Kyssen“ eller i “Psyke“:
Eros’ famn och nektardrycken räcks med gränslös salighet
blott åt offervillig kärlek, som af inga gränser vet.
❖
För arbetare frågans riktande med mer gifvande tankar än
dags-agitationens har Rydberg skänkt mycket ur sitt ymnighetshom. Han
bar hela sitt lif på ett äkta frisinne, och därigenom vardt hans blick
1) Professor Warburg påpekar i ofvannämda biografi öfver Rydberg (sid. 301,
del I), att vid tidpunkten för detta Rydbergs yttrande kvinnor ej ens användes å
kontor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
