Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lämnats af lektor Carl Svedelius, dels
1 en rikt illustrerad broschyr, dels i
föredrag som hållits i Stockholm och
Göteborg. Det är att hoppas att genom
intresserade människors hjälp det skall
blifva möjligt att underhålla och
utvidga denna lofvande arbetsstugerörelse.
Vi noppas under årets lopp bli i
tillfälle att utförligt skildra detta
folkbildningsarbete i vår nordligaste
landsända.
Korta ^°m ^)e*tant är det endast
•nit*** föreningar med ekonomisk
* verksamhet, som i vårt
land’kunna registreras och sålunda
erhålla juridiska rättigheter. Fråga har
emellertid uppstått om - ej föreningar
för annan än ekonomisk verksamhet,
t. ex. fackföreningar, religiösa förenin-
far skulle kunna registreras. En af
. m:t tillsatt kommitté har nu afgifvit
ett förslag, hvarigenom nämda
föreningar må kunna, om de så önska, låta
registrera sig. Frågan är ej
oväsentlig. Ty om t. ex. fackföreningarne
ålades att söka registrering skulle de
kunna dömas till skadestånd för strejker
o. s. v. eller kunna af domstol
upplösas.
Ett sydsvenskt föreläsningsförbund
bildades den 29 december vid möte i
Eslöf af representanter för ett 30-tal
föreläsningsanstalter.
Den s. k. Iöneregleringskornmittén
för rikets centrala ämbetsverk har
afgifvit sitt betänkande. Enligt detsamma
föreslås åtgärder mot “mångsyssleriet*
och bolagsväldets insteg i den högre
administrationen, en bestämd
minimi-arbetstid å ämbetsrummen införes,
hvar-jämte lönerna allmänt höjas.
Atttin ai— Nyårsdagen afled
före-1 ” ståndarinnan för Katarina
’* folkbibliotek i Stockholm,
fröken Anna Almqvist. Genom hennes
bortgång gör folkbildningsarbetet en
stor förlust. Hon var en af de få
människor som ägna sitt lif åt att bilda
sig själf och därigenom bilda andra.
Ehuru under större delen af sitt lif
sysselsatt med strängt arbete såsom
hattsömmerska, fann hon tid och
krafter att använda sig af mångfaldiga
bildningsmedel, i främsta rummet
arbetareinstitutets föreläsningar som hon
besökte i 16 år; och den bildning som
hon härigenom förskaffade sig, använde
hon i rikt mått att glädja lifvet för
vänner och kamrater i “Samkvämen
för kvinnor ur arbetsklassen*, Studenter
Social Tidskrift.
Robert
Tolff.
förbytt i vänlighet och förståelse*.
Hon lefver i tacksamt minne hos de
många som hon skänkt glädje i lifvet
och som stärkts af hennes varma tro
på folkbildningsarbetets framgång.
Robert Tolf var, hvad
man kallar, en ‘själflärd
man*. Han växte upp i
ett mycket fattigt hem. 6 klasser fick
han genomgå i skolan, men tvingades
sedan att under 11 år gå i färgarelära.
Därefter öfvertog han ett mindre färgeri
och kämpade härunder en hård kamp
för tillvaron. Dock förmådde han att
samtidigt med sitt yrke bedrifva studier
och aflade 1883 studentexamen med
de högsta betygen bland alla
examinanderna. Sedan fortsatte han sin
färgeri rörelse och sina studier som
förnämligast riktade sig på botaniken.
Resultaten af dessa studier, intogs i
Vetenskapsakademiens handlingar och
3
och Arbetare m. m. I föreningen för
folkbibliotek och läsestugor var hon en
af de mest verksamma
styrelsemed-lemmame. Sällan uppträdde hon
offentligt, vi meddela å annat ställe några
utdrag af ett hennes föredrag “Om
ideal*. Men så mycket mer verkade
hon i det tysta. “Hon förde ej skaror
med sig“, skrifver en af hennes allra
närmaste vänner, “men hennes
genomträngande inflytande sträckte sig från
de mindre utvecklade till de mera; de
förra gaf hon råd och ledning, med de
senare umgicks hon som. med en like.
Hon tillhörde intet parti, ty hon satte
högre att vara en fri och själfständig
personlighet. Hon ägde en
märkvärdig förmåga att på ett lugnt sätt gå
förmedlande mellan olika
samhällsklasser, inge samförstånd mellan olika
tänkande och få hatet och oförståendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
