Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verklig ansträngning att sätta sig i tjänarinnans ställe och tänka efter
huru det skulle kännas att dagen i ända bara lyda? Och hur mången
ger sig så helt, i det lilla, för andra, som en trogen tjänarinna? En
sjuksköterska t. ex., har ibland sträfsammare och ändå mera
tålamods-pröfvande arbete, men i mycket är hon den som styr och blir åtlydd,
och det underlättar betydligt. En fattig mor har ofta mycket svårare
och mera slitande för kropp och själ, men hon ger sig för de sina och
har också ganska mycken fri bestämmanderätt.
Det är sannt att en tjänarinna har en bekymmerfri existens hvad
husrum och kost beträffar. I Stockholm åtminstone är det visst oftast
fallet att alla familjens medlemmar äta i det stora hela ungefär samma
kost, med undantag af rena öfverflödssaker. I fråga om husrum lämnar
dock själfva jungfrukammaren ofta mycket öfrigt att önska. I stora, granna
palats med marmortrappor och dyrbara dekorationer finner man icke
sällan ett litet mörkt rum afsedt för tjänarinnan med endast sekundär
dager och ingen ventilation. Hur ofta händer det ej att rum, som äro
ämnade till tjänarinnan, användas af någon af familjens egna och köket
får tjäna som hennes ständiga vistelseort både dag och natt? Här måste
vi till en del lägga skulden på de ohyggligt uppdrifna hyrorna. — Men
i jämförelsevis goda hem äro tjänarinnans svårigheter helt andra än brist på
mat och husrum. Visst brukar man ofta säga att i ett sådant hem
tjänarinnan för framför andra ett sorglöst lif, då hon har god hälsa, sin lön
och sitt dagliga bröd. Men man glömmer framtiden. Man tänker icke
på hennes oro för kommande dagar, man glömmer att hon nu för tiden,
då hon icke är stadd, icke ens har rättslig trygghet att bli
omhändertagen och vårdad under sjukdom. Och att jämt känna sig bunden af
husmoderns vilja och aldrig ha rättighet att få ledigt utan att be om
lof! Det är påkostande, det kan icke nekas.
Och än mera. Ha husmödrarna tillräckligt tänkt på sina
tjäna-rinnors behof af uppfriskande umgänge eller nyttig förströelse? Har
man gifvit sig tid att tänka ut hvad som kan göra lifvet så drägligt
— ja, hvarför icke så ljust — som möjligt äfven för dessa familjens
medlemmar? Vi orda så mycket om folkbildningsarbetet. Här är ett
verkligt tillfälle att deltaga i detta arbete. Låtom oss bl. a. i detta
afseende göra allt hvad vi kunna för våra tjänarinnor. Låt oss genom
samtal och personligt deltagande uppmuntra deras läslust. Hvarför icke
bjuda böcker från våra hyllor? Det har berättats mig att vår konung
lämnar hela slottspersonalen fri tillgång till sitt rika bibliotek. Ett vackert
föredöme!
Hvad tjänarinnornas umgänge beträffar vill jag särskildt beröra en
punkt. Många husmödrar tyckes anse det fullständigt omöjligt att tillåta
sina tjänarinnor att odla bekantskapen med sina manliga vänner. Följden
blir hemlighetsmakeri och en bitter känsla af brist på samförstånd.
Är det då icke bra mycket bättre att söka så vinna sin tjänarinnas
förtroende att hon, liksom en dotter i huset, öppet uttalar sin önskan att
få bjuda till hemmet någon manlig bekant, när sådant lämpar sig? Är
det icke det rätta sättet att så låta sina tjänarinnor under matmoderns
tak träffa sina bekanta båda manliga och kvinnliga? Matmoderns verkligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
