Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringa del hans betydelsefulla politiska uppgift, ty det han brottats med
är orättvisa, väld och fåkunnighet. Att han härvid någon nång huggit
orätt person i kragen, lära nog blott hans mest okritiske beundrare
förneka; men sådana felgrepp skymma föga totaliteten af en kamp, som
sannerligen varit riktad mot annat än väderkvarnar. Faktum är emellertid,
att Hedin i kanske ännu högre grad varit en impulsernas och det
fruktbringande initiativets man. Ett enda exempel, taget ur högen och
valdt med hänsyn till hufvudsynpunkten i denna tidskrift, belyser saken.
År 1889 inleddes i vårt land den sociala lagstiftningens aera — ty
1881 års barnarbetesförordning kan godt lämnas ur räkningen — genom
lagen om skydd mot yrkesfara, hvilken sedermera följts af
yrkesinspektionens upprättande och gradvisa utveckling, 1900 års lag om
reglerandet af kvinnors och minderåriges fabriksarbete, lagen af 1901
om ersättning för skada till följd af olycksfall i arbetet samt
riksför-säkringsanstalten. Detta är i jämförelse med andra länders sociala
lagstiftning ej så mycket, och stora bristfälligheter, både af principiell och
praktisk art, vidlåda dessa författningar. Men det har kostat hårda
strider att på detta sätt åtminstone få en början gjord, och det är icke
för mycket sagdt, att rottrådarna till hela denna svenska lagstiftning ha
sina spetsar i Hedins ryktbara arbetareförsäkringsmotion i Andra
kammaren 1884. Den motionen var det första ekot inom vårt
parlamentariska lif af de strider, som rundt om i världen redan voro i full
gång, sedan den moderna industrialismen skapat ett nytt och
vidsträckt område för statens ingripande i de enskildes inbördes förhållanden.
För flertalet öppnade nog de i denna motion uttalade tankarna helt
och hållet nya, förut oanade vyer öfver samhällets plikter, rättigheter
och utvecklingsmöjligheter.
Det är i öfrigt så, att förnimmelsen af det sociala ligger under
Hedins uppfattning af så godt som hvarje lagstiftnings- och
beskattnings-fråga, som han sysslat med under sin långa riksdagsmannatid, ja man
finner tydliga spår af en sådan förnimmelses starka underström redan
uti de hans motioner och anföranden, som nu ligga decennier tillbaka
i tiden, då den politiska frisintheten hos flertalet i så hög grad bar
den ensidiga individualismens prägel. Och framför allt: den stora,
själfklara och förtrampade grundsatsen om allas likhet inför lagen,
som innesluter själfva kärnan af det sociala utvecklingsarbetet, har aldrig
i vår riksdag haft en mera vaken, intensivt energisk och af flammande
öfvertygelse uppfylld förkämpe än Hedin. Hans verksamhet som väktare
för de grundlagsstadgade folkliga fri- och rättigheternas oförkränkta
upprätthållande står härvid i främsta ledet; och om det inflytande han
utöfvat på riksdagsfrågornas afgörande ofta nog — på grund af en i viss
mån isolerad ställning — ej varit så direkt och påtagligt, som man
kunnat vänta af hans glänsande parlamentariska talekonst,
vidtom-fattande kunskaper och konsekventa hållning, så har det såsom indirekt
och mera långsamt verkande ej varit mindre betydelsefullt.
E. B. Rinman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
