Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emigration och egna hem.
Det har funnits en tid då man betraktade emigrationen som en
oundviklig naturföreteelse, emot hvilken inga åtgärder kunde vidtagas.
Under en nästan allmän slöhet fick emigrationen pågå under årtionden,
medförande en alltjämt fortgående förlust af ungt, arbetskraftigt folk.
“Det tröga svenska folket“ har under ett 40-tal år lugnt varit vittne
till en åderlåtning, som beröfvat landet en million människor, hämmat
dess utveckling och minskat dess försvarsmöjligheter.
Denna tid är lyckligtvis nu för alltid förbi. Folket har vaknat
upp ur sin långa sömn och börjat inse emigrationens stora faror; det
Emigrationens sammanhang med ekonomiska förhållanden (jåmför bl. a.
dags-verkspris och utvandringskurvor). Enligt »Välfärdskommittén» afår 1886.
har kastat öfver bord den gamla dogmen om emigrationens nödvändighet
för undvikande af öfverbefolkning. Det börjar se klart att Sverige lider
ej af öfverbefolkning utan af brist på dugliga arbetskrafter, det har
börjat realisera hvilka oanade möjligheter, hvilken stor framtid som
fosterlandet innesluter; och det har slutligen börjat tvifla på den gamla
tron att ingenting kan minska den mäktiga utvandrarströmmen. Detta
tvifvel har småningom ledt till att man börjat undersöka och utreda
emigrationens orsaker — en åtgärd som naturligtvis för länge sedan
bort vidtagas. Och denna undersökning har helt och hållet vändt upp
och ned på den gamla “tron*. Man har lärt sig inse, att emigrationen
måste betraktas som ett sjukdomssymptom, ett bevis för att samhället
ej är som det borde vara, och att genom ändrade ekonomiska och
sociala förhållanden helt viss en stor del af emigranterna skulle kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>