Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
centralförbundet för socialt arbete.
Härom mera å annan plats i tidskriften.
strplken i Textilarbetarestrejken i
Crimmitschau, en stad i
schaa Sachsen, har tilldragit sig
en ovanlig
uppmärksamhet på grund af de lärdomar, som man
ansett sig kunna hämta af denna hårda
ekonomiska kamp. Arbetarna i fem
fabriker hade under sista sommaren
nedlagt arbetet för att tiHtvinga sig
högre aflöning och arbetsdagens
förkortande från 11 till 10 timmar.
Arbets-gifvama svarade med lockout mot 79
textilfabriker med öfver 7,000 arbetare,
bland dem 3,000 kvinnliga. Af dessa
voro 1,200 gifta och familjemödrar.
Alltså drabbades arbetarehemmen af
ett sällsynt hårdt slag och detta har
gjort, att kampen i Crimmitschau
omfattats med särskildt intresse af
filan-troper och sociologer. Nyligen ha
arbetarna nödgats underkasta sig
kapitalets välde och återupptagit arbetet på
de gamla villkoren. Under stridens
gång nekade arbetsgifvama bestämdt
att minska arbetsdagen till 10 timmar,
så vida denna ej blefve allmän inom
hela landets textilindustri. Man tror
inom Tyskland, att den hårda knäck,
som arbetarna lidit under denna
lockout, skall göra frågan om införandet
af en lagstadgad 1 O-timmars
arbetsdag mer aktuell än hittills. Redan för
57 år sedan genomfördes en dylik för
textilindustrien i England, och i
Frankrike kommer en liknande lag att
till-lämpas från 1 april i år. “Soziale Praxis’
innehåller flera utförliga artiklar i denna
för Tysklands arbetare mycket viktiga
fråga.
Den utan tvifvel väl-
Krig.
diga kampen mellan
Ryssland och Japan har ej kunnat
förekommas, trots alla de
ansträngningar för fredens bevarande, som
gjorts af diplomatin och den
organiserade fredsrörelsen. Det viktigaste
och troligen äfven det största krig,
som urladdat sig sedan fransk-tyska
kriget 1870—71, är nu i full gång vid
östasiens kuster. För första gången
sedan sekler tillbaka uppträder ett
asiatiskt folk i en blodig kraftmätning
med ett europeiskt. Det blir nog en
världshistorisk epok af denna strid
mellan två jättar. På hvilkendera sidan
ligger det sanna kulturintresset? Har
Ryssland hittills varit humanitetens
mäktige skyddsherre i den blod- och
järnålder, hvari vi för närvarande lefva ?
Sannerligen icke. Finlands, Polens och
hela det inre Rysslands suckande under
ett politiskt tyranni utan like i våra
dagar vittnar, att den ryska regimen,
som i kraft af sin förmenta militära
öfverlägsenhet länge utöfvat ett mycket
skadligt inflytande på den europeiska
politiken, är en svuren fiende till
hu-manitetskrafvets sociala och politiska
realiserande. “Fredskejsarens’
gärningar hafva nått höjden af cynism i de
finska deportationerna, som ryckt
oförvitliga medborgare från deras hem och
land för att låta dem försmäkta i ett
okändt fjärran inom det vida zarriket.
I ryska Sibirien utgöres en betydande del
af befolkningen af politiska deporterade,
och nu vill den Nemisis, som ingen
hård statsstyrelse undgår, att det just
är Sibirien, som måste blifva
operationsbasen för de ryska trupprörelserna i
Ostasien. Lägg härtill det jäsande
sociala missnöjet i det europeiska
Ryssland, de dåliga finanserna jämte de
ogyn-samma militära villkoren för ett ryskt
motstånd mot det lifskraftiga Japan,
och man inser att nu kanske röjas
mingångarna under Rysslands världsvälde.
Utån en inre kraft, som har sin lifsrot i
sunda samhällsförhållanden, kan i
längden den yttre kraften ej häfdas. De
starkaste björnramar förlamas, om
hjärtat är sargadt. Det behöfs blott
ett grundligt nederlag för den ryska
krigspolitiken för att den fulladdade
sociala revolutionen skall bryta ut.
Historien visar, att den signalen är
tillräcklig. Så skedde efter
fransmännens nederlag 1871 och efter Sveriges
1809. Det är nu en gång så, att
försenade reformer föda revolutioner.
Japan är världens yngsta och kanske
lifskraftigaste stormakt. Snabbheten i
dess kulturella utveckling har under de
sista 50 åren varit exempellös. Redan
genom sitt läge behärskar det
japanska öriket tillträdet till östra Asiens
kuster, alltså till Kina, Korea och det
asiatiska Ryssland. Hamnarna och bland
dem de fyra örlogshamnama anses höra
till jordens yppersta på grund af sin
vidd och sitt skyddade läge innanför
holmar och skär. Genom goda
be-fästningsanordningar är deras läge
ytterligare tryggadt ända därhän, att
Japan anser sig kunna använda
krigsflottan fjärran Trån egna kuster, hvarom
det djärfva torpedanfallet i ryska
hamnen Port Arthur burit vittne. Japans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
