Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åsyftas att göra ett socialt genombrott i vår jordbruksarbetarefråga Nu
har k. m:t framställt ett förslag, som under nuvarande politiska
förhållanden i sina hufvuddrag synes vara godt och antagligt. Det gäller
nu föf riksdagen att icke förfuska förslaget utan tvärtom söka förbättra
detsamma. Och under den närmaste tiden kunna alla intresserade hjälpa
saken framåt genom att i vida kretsar bekantgöra förslaget och framhålla
dess stora betydelse i socialt och nationellt afseende.
G. H. von Koch.
Sociala lifsverk.
III. Ernst Beckman och humanitetskrafvet.
Den sunda och träffande folkmeningen har iklädt Ernst Beckman
en auktoriet såsom få här i landet, när det gäller de sociala
rättfärdig-hetsfrågorna. Den har tydligen känt det moraliska värdet af de många
initiativ, som knyta sig vid hans namn. Och de mer facklärde ha
insett, att han varit en kunskapsrik förfäktare af sina idéer, att de män
äro lätt räknade inom Sveriges riksdag, hvilkas arbete förmå uthärda
en intellektuell jämförelse med representantens från Djursholm. Utom
medfödd begåfning som skriftställare och talare är det glöden i hans
många intressen och de solida kunskaperna där bakom, som förklara
hans betydelse för vår sociala utveckling. Fyra äro grundelementen
i hans offentliga verksamhet, ty hvarhälst han gripit in idégifvande
och debatterande har han röjt sig som uppfostraren, sociologen, politikern
och idealisten. Öfver allt han velat, tänkt och utfört ligger en
drömmenets ljusa dager, drömmen om en högre verklighet än nödens och
orättvisans, aningen om ett “Guds rike“, dit våra humana sträfvanden
ytterst syfta. De flesta människor vilja nog bekänna sig till detta
yttersta kultursyfte, men många frukta att därvid dragas in under den
moderna radikalismens föraktande dom öfver allt, som hvilar på religiös
grund, eller den moderna konservatismens löje öfver idealisten, som
ej inser, att “affär är affäratt lifvet är ett utslag af människans
“praktiska" sinne. Liksom om det funnes en mer praktisk tro än tron
på idealet!
Född 1850 begaf sig Beckman efter aflagd studentexamen till
utlandet, där han vistades åtta år, studerande nationalekonomi i England
och Nord-Amerika, där äfven uppfostringsväsendet var föremål för hans
flit, särskildt folkskolan som bottenskola. Efter hemkomsten var han
folkskoleinspektör i Södermanland 1876—79 och arbetade bland annat
för slöjdundervisningens införande i skolan samt inrättade med af
landstinget anslagna medel ett småskolelärarinneseminarium i Södertelje. Vill
men ge en central plats åt de många uppfostringsfrågor, som hans
verksamhet berört, så sker det utan tvifvel åt nykterhetsfrdgan, fattad i den
djupa sociala och kulturella betydelse, som Beckman varit med om att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
