Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
företaga en undersökning af
bostadsförhållandena. Denna kom dock aldrig
till utförande, emedan intresset för
frågans lösning väckts på annat sätt,
särskildt genom diskussion i
tidnin-game och genom föredrag. Den 12
november 1903 konstituerades en
egna-hemsförening som nu räknar 220
medlemmar. Hvar och en som erlägger
inträdes- och årsafgift samt minst en
insats å 10 kr. kan bli medlem af
föreningen. Föreningen har redan hos
stadsfullmäktige anhållit att få köpa en
holme för uppförande af egna hem
och denna fråga är nu under
behandling. Svårigheten att erhålla tomter,
som nästan öfver allt är stor, är
särskildt framträdande i Karlskrona, som
ligger på en ö. Föreningens
ordförande är landssekreteraren Roos och
dess kassör öfverläraren J. J. Blomberg.
I åtskilliga tidningai
har under d!n sista tiden
ställning till folkbildningsrörelsen. Å
ena sidan har prästernas deltagande
däri alldeles fördömts, å den andra har
framhållits att olika lifsåskådningar böra
blifva representerade i denna liksom
andra rörelser och att en uteslutning af
prästerna skulle vara principiellt oriktigt
och verka skadligt för
folkbildnings-saken.
Det kan nog ej förnekas, att på vissa
håll i västra Sverige prästernas
deltagande i folkbildningsarbetet varit till
skada. Uppgifter från ett flertal
kompetenta personer ge vid handen, att de
schartauanska prästerna mångenstädes
utöfva ett skadligt inflytande. Deras
ofta trånga uppfattning om hvad folk
bör få till lifs och deras benägenhet
att tro att blott de själfva äro de nyttiga
och rika kunskapskällorna har tyvärr
ledt folkbildningsföretagen
mångenstädes på afvägar. Där är helt säkert
det öfverdrifvet stora prästerliga
inflytandet en fara, som måste afvändas,
liksom motståndet från prästernas sida
mot hela rörelsen måste bekämpas.
Men detta kan och bör naturligtvis
endast ske därigenom, att befolkningen
vaknar upp och drifver igenom sina
önskningar vid bildandet af
föreläsnings-föreningar samt val af föreläsare och
ämnen.
Med undantag af västra Sverige torde
det emellertid vara svårt att påvisa
något flertal fall där prästernas del-
tagande varit mera till skada än nytta
för folkbildningens sak. Men väl kan
påvisas ett mycket stort antal fall där
de första gryende försöken till
bild-ningsintresse underblåsts af präster, eller
där dessa äro hängifna, uppoffrande
ledare för företagen. I åtskilliga fall
stå visserligen de äldre prästmännen
främmande för den nya rörelsen, men
bekämpa den dock endast
undantagsvis; bland de yngre statskyrkoprästerna
råder däremot ofta ett stort inträsse.
Som föreläsare uppträda prästerna
ofta, för att ej säga oftast i andra
ämnen än de religiösa, och ehuru de
mången gång ej kunna räknas till de
främste föreläsarne, så ha de en viktig
uppgift att fylla för de små föreningarne
som ej kunna skaffa föreläsare på längre
håll. Detta senare är en praktisk sida
af saken och får ej förbises. Likaså
bör man ej förglömma att det i många
af landets »mörka delar» icke finnas
andra bildningens representanter än
prästerna. Om de icke taga initiativ
eller ledning är rörelsen snart sagdt
omöjliggjord, för att nu ej tala om att
lokalfrågan blir väsentligt mera svårlöst
där prästerna taga afstånd från rörelsen.
På ett och annat håll ha prästerna
utöfvat en skadlig censur vid val af
före-läsningsämnen; detta måste
naturligtvis bekämpas. Några orter där jag haft
personlig erfarenhet af prästernas stora
insatser må omnämnas: Thorshälla,
Bomhus och Valbo i Gäfleborgs län,
Hedemora, Folkäma och Husby i
Da-larne, Tärna, Kalmar. Däremot har jag
ofta funnit liknöjdhet och motstånd
bland de frireligiösa. — Att det icke är
något idealt tillstånd att prästerna ensamt
leda folkbildningsföretagen är naturligt,
ty dessa böra baseras på fullt demokratisk
grund; men vill man vara rättvis måste
man erkänna prästernas mångenstädes
stora insats i detta arbete.
FmeboAo Den länge framställda
j5£25 fordran att Stockholms
KOpei. sja(j mjS|e utvidgas, ifall
.bostadsfrågan skall kunna lösas, har
ändtligen vunnit förståelse hos stadens
myndigheter och den 30 mars beslöto
stadsfullmäktige att inköpa egendomen
Enskede strax söder om Stockholm.
Denna egendom har en areal af 606
har, taxeringsvärdet är 439,400 kr. och
köpeskillingen uppgick till 2 mill. kr.
eller 32,« öre kv.-metem, d. v. s. nära
3 öre kv.-foten. Tillträdet sker den 14
mars 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
