Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sent omsider har nu
nlM^n å Första kammaren bitrildt
>3f»r medkammarens upprepade
beslut om en skrifvelse
platserna. m| k m.t angäende öl.
utskänkningens borttagande från
ungdomens vapenöfningsplatser. Reformens
öde hvilar nu hos k. m:t, som antingen
har att följa de afstyrkande
militär-befälhafvarnas råd eller den svenska
folkmajoritetens oafvisliga kraf på
reformens genomförande. Om man ägnar
någon uppmärksamhet åt det nu
pågående kriget i Östasien, så kunna de
talrika bref och korrespondenter, som
skildra japanernas nykterhet, icke
förbigås. Och om ryssarnas superi
förtälja samma meddelanden redan
mycket från den världshistoriska
krigsskådeplatsen. Måtte de som önska
militärkrogens bibehållande, studera den
förnämsta förutsättningen för japanernas
framgång! Den heter nykterhet.
Kommer ett förbud mot
ölutskänk-ningen till stånd å våra lägerplatser,
så är därmed reformen ingalunda fullt
genomförd. Blott dess negativa sida
är därmed beaktad. Krafvet på
positiva nykterhetsåtgärder förblir städse
det förnämsta. Å hvarje mötesplats bör
finnas en nykterhetsförening, hälst
under ledning af en intresserad officer,
och föreningen bör ekonomiskt
understödjas af länets landsting; vidare ett
hemtrefligt och rymligt nykterhetskafé,
en läsestuga ochenföreläsningsförening.
Befälet bör till sist på allt sätt stödja
manskapet och ej, såsom nu ofta sker,
belamra sin tross under fältmarscher
med en mängd spritvaror. Exemplets
makt är ett faktum, som lyckligtvis
börjar allt mer inses af dem det
vederbör inom armén.
Att Första kammaren gått med på
en så betydelsefull nykterhetsreform
som denna om den värnpliktiga
ungdomens uppfostran utan hjälp af
alkohol, det är ju glädjande och talar om
en vaknad själfbevarelsedrift hos vår
senat. Förgäfves uppträdde den forne
krigsministern mot reformen, men
kanske hade det ej skett förgäfves,
därest generalintendenten Bildts
sakrika och klara förord för densamma
uteblifvit. Han har utan tvifvel största
äran af Första kammarens omvändelse
i denna sak och kunde stödja sitt
inlägg på en mångårig erfarenhet som
regementschef.
Ar,n Tidningarnas
rättegångs-afdelningar liksom lifvet
Pä vära gator visa, att
ungaom. förbrytarnas och de
vilsekomnas stora skara till betydlig del
rekryteras af halfvuxen ungdom, och i
vårt land har hittills föga uträttats för
att i denna sak skjuta in en räddande
hand. Däremot har man i England
och Amerika gjort mycket för att hjälpa
ungdomen i dess kamp mo brottet.
Bland annat har man där upprättat
ungdomsklubbar, afsedda att vidga
arbetsstugornas verksamhet. Nu börjar
den goda idén vinna insteg äfven i
vårt land, tack vare de initiativ, som
tagits af tvenne intresserade lärarinnor
Cecilia Milow och Hilda Carling,
hvilka i Amerika studerat
ungdomsklubbarnas verksamhet. Fröken M. har
1 Stockholm nyligen hållit några
intressanta föredrag i detta ämne till
förmån för en därstädes bildad gossklubb,
som nu räknar 65 medlemmar. Fröken
C. har sedan år 1900 förestått en
arbetsstuga i Göteborg. Social Tidskrift
torde framdeles återkomma till denna
viktiga gren af den sociala pedagogiken.
Storartad är den
soci-a^a verksamhet, som
be-drifves af den
internationella frälsningsarmén, hvars åldrige,
men kraftfulle chef general Booth
nyligen besökt Stockholm. För några år
sedan meddelade han i en utgifven
broschyr, att armén då (1899) ägde
450 skilda institutioner för att hjälpa
“de lägsta, fattigaste och mest
olyckliga människor*. Hvarje natt
härbergeras u 15,000 eländiga, trasiga män,
kvinnor och barn*, och 4,600 kvinnor
räddas undan osedligheten. Generalen
beräknar att 60 proc. af de
omhändertagna bli hjälpta för all framtid.
Härtill komma många hem för frigifna
fångar, värmestugor, tjänarinnehem,
tvättinrättningar m. m. “Slummens‘
arbetare verka i de fattigaste kvarteren
bland nöden och lasten, och otaliga
äro bevisen på slumsystrarnas
offervillighet. I Stockholm finnas 6
härbergen, som förra året lämnade 337,000
logis åt husvilla män, 3 ångkök och
2 kaféer, där 862,295 mat- och
kaffe-portioner serverats, 2 bagerier, 2
pensionat, 1 sjömanshem, 2 vedgårdar och
2 arbetshem, 3 värmestugor (besökta
under 1903 af 43,965 män), 2
mat-depoter, 3 badinrättningar med desin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
