Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läroverksreformförslaget var det ämne, som den 18 april debatterades vid
ett i Vetenskapsakademiens hörsal anordnadt offentligt möte. Prof. F. von Schéele
höll inledningsföredraget. Talaren framhöll, att han på det hela taget kände sig
sympatiskt stämd mot det kungliga förslaget. Det mest betydelsefulla däri —
införandet af en bestämd skillnad mellan realskolan och gymnasium — fann
talaren motiveradt af olägenheterna i det nuvarande systemet. Emellertid uttalade
han sig bestämdt mot examensväsendet i allmänhet och särskildt mot införande
af den föreslagna s. k. realskoleexamen såsom skadlig ur så väl pedagogisk som
hygienisk synpunkt. Bland öfriga af inledaren ogillade punkter i förslaget var
idén om samskolors införande och principerna för lärarnes lönereglering, som
icke medförde någon förbättring af extraläramas ekonomiska villkor, medan de
redan nu jämförelsevis väl situerade lärarekategoriema ytterligare gynnades.
Under den därpå följande diskussionen yttrade sig prof. Lundell m. fl.
A. K—n.
Centralförbundet för socialt arbete anordnade den 14 april ett
representantmöte, till hvilket äfven en del riksdagsmän och andra socialt intresserade
personer utom förbundet inbjudits. Vid detta tillfälle höll pastor Richard
Conricus från Göteborg ett föredrag om Tysklands centralorganisation för
praktiskt-sociala arbetarefrågor (uDie Centralstelle far
Arbeiter-Wohlfahrts-Einrich-tungen"). Då denna organisation, såsom föreläsaren framhöll, väl förtjänar att
studeras, och då vårt eget Centralförbund vill arbeta i liknande riktning, vilja vi
här lämna några antydningar om föredragets innehåll, därvid hufvudsakligen
betjänande oss i sammandrag af referatet i Sv. Dagbladet.
Efter några inledande ord om den sociala frågans innebörd och betydelse,
särskildt sådan den synes hafva uppfattats af nämnda institution i Berlin,
öfvergick föreläsaren till en närmare skildring af denna senare.
“Centralstelle44 är egentligen en förening, hvars medlemmar hufvudsakligen
utgöras af centrala och lokala ämbetsverk och administrationer, förvaltningarna
vid en mängd statsindustriella verk, kommunalförvaltningar i stad och på land,
handels- och industrikammare i en del städer samt en massa fria föreningar med
socialt syfte, industriföreningar, arbetarföreningar m. fl. Såsom passiva
medlemmar (utan rösträtt) upptager den ock större industrifirmor.
Hela institutionen rör sig med en förenings fria former men har på samma
gång nära nog ett centralt ämbetsverks auktoritet. Den stiftades år 1891 af en
del lokalföreningar under preussiska ministeriets egid. Med lönetvister, politiska
och religiösa spörsmål vill den intet ha att skaffa, men vill samla i sådant
afseende olika tänkande till gemensamt arbete i de sociala frågorna.
Centralstelles uppgifter äro att samla redogörelser om sociala inrättningar
och tillhandagå med upplysningar om sådana, lämna meddelanden om nya
uppslag och händelser på det sociala området o. s. v. Första året kunde man nöja
sig med 2 arbetskrafter på byrån, nu finnas 17. Förbundets årsinkomster ha
sedan dess stiftande tiodubblats. Yrkesinspektörerna äro pliktiga att tillhandagå
Centralstelle med alla upplysningar. Genom tillmötesgående från alla officiella
håll har institutionens arbete i högst betydlig mån underlättats.
Ju mer samlingarna af acta bli fullständiga, dess lättare blir det för byrån
att lämna grundliga upplysningar. Redan nu ställas från officiella myndigheter
viktiga förfrågningar till byrån. Dess råd begäres vid upprättandet af
kommunala institutioner, kooperativa företag, läsestugor m. m., och förfrågningarna
besvaras ofta med fullständiga utkast till resp. saks ordnande. Allt expedieras
med en snabbhet, som står i bjärt kontrast mot förhållandena i vårt eget land,
detta de oändliga remissernas och de odödliga kommitteérnas larid.
Byrån har äfven till uppgift att lämna meddelanden om nyheter på det
sociala området. Detta sker genom en tidskrift, Concordia, som utkommer två
gånger i månaden. Den utdelas gratis till yrkesinspektörerna och medlemmarna
och är för öfrigt på vanligt sätt tillgänglig för prenumeration.
Centralstelle söker på allt sätt draga in prästerna i sin verksamhet. Den
trycker en särskilld Correspondenz fiir Geistliches som för närvarande utdelas
gratis till 6,000 präster i Tyskland.
Vidare utgifvas tid efter annan fristående skrifter, ofta i samband med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
