Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att genomföra något sådant med nuvarande egendoms- och
rättsförhållanden är ju tydlig nog. Men — menar Krapotkin — de kriser
det nuvarande systemet medför bli med hvarje dag allt svårare,
arbe-tarne skola snart vägra att uthärda det elände de framkalla, och hvarje
sådan kris påskyndar därför det nu bestående samhällets fall. Lär sig
emellertid ej socialismen att ta hänsyn till ofvannämnda tendens mot
allsidig produktion så skall den i sin ordning misslyckas vid sitt försök
att omorganisera samhället. Hvar nation sin egen jordbrukare och
industriherre, hvar individ arbetande på fältet och i något yrke; hvarje
människa både yrkesskicklig och vetenskapligt skolad, sådan är
utvecklingstendensen inom de civiliserade folkslagen. —
Det var Storbrittanniens storartade industri och världshandelns enorma
utveckling, som kom Vest-Europas folk att tro sig skickade att vara
jordens fabrikanter. De trodde sig endast behöfva förse marknaden
med industriartiklar för att i utbyte af alla världens folk få de
födoämnen och råmaterial de’ behöfde. “Hvarför odla säd och uppföda
boskap när Indien, Amerika, Ungern och Ryssland, Nya Zeeland och
Kanada förse oss med säd, kött, drufvor o. s. v. i öfverflöd? Redan
nu består äfven ett enkelt hushåll af produkter från alla världens hörn;
alla människoraser bidraga till vår föda och våra kläder, vår
arbetsdräkt och vår festskrud — i utbyte behöfva vi blott ge dem frukterna
af vår högre intelligens, af vår tekniska kunskap och mäktiga
industriella och kommersiella organisationsförmåga!"
Hvilken stolt syn, denna världshandel, uppblomstrad på några få
år och redan omspännande hela jorden! Stolt, javäl, men är den ej
en skräckbild och är den nödvändig? Skall den alltid kunna bestå
•och till hvad pris ha vi köpt den?
Kommen hit i sitt resonnemang tar K. en snabb historisk
återblick öfver gången af Englands, Frankrikes och Tysklands ekonomiska
utveckling under föregående sekler. Han påpekar, att den djupast
liggande orsaken till de många fransk-engelska krigen var Englands
beslut att krossa Frankrikes industri och handel. Det lyckades, och
England blef herre öfver hafven. Gynnadt af de stora
naturvetenskapliga upptäckter och tekniska uppfinningar, som utmärkte denna tid,
började Englands industri att utveckla sig. Produktion i stor skala
blef lösen. Det nödvändiga människomaterialet fanns i en illa lottad
landtbefolkning, delvis drifven från jorden med våld, delvis lockad till
städerna af utsikten till högre lön. De nödvändiga maskinerna
upp-funnos och den brittiska fabrikationen antog snart jättelika proportioner.
Inom mindre än 70 år steg utförseln af industrivaror från 46 till 200
millioner pund sterling, handelsflottan tredubblades och femton tusen
mil (eng.) järnvägar byggdes.
Men låt oss ej glömma till hvilket pris allt detta köptes.
De skildringar 1840—42 års parlamentskommissioner ge af
fabriks-arbetarnes ohyggliga nöd, berättelserna om de människotomma
landsträckorna och de stulna barnen äro ännu i friskt minne i-England och
skola alltid stå som en erinran om huru storindustrien där infördes.
Inom de maktägande klasserna ökades emellertid välståndet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
