Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delvis bemötte en öfver detta ämne af d:r Laurent författad uppsats,
som stått införd i 1902 års årgång af denna tidskrift. Tal. framhöll
äfven fosterlandskärleken såsom varande den djupaste drifkraften till
samförstånd klasserna emellan.
Därefter redogjorde fru Emilia Broomé för hvad som gjorts och
inom den närmaste framtiden kommer att göras för “Social undervisning
i skolorna-. Detta föredrag, hvilket såväl för sin sakrikedom som sin
entusiasm, ansågs som en af de värdefullaste behållningarna från
kongressen, redogjorde för den sociala föreläsningskurs för Stockholms
flickskolors högsta klasser, hvilken pågått under sistlidna skolår. En
utförlig redogörelse för denna kurs har som bekant lämnats i denna
tidskrift (häft. 10, år 1903) af fröken A. Whitlock. Tal. uppläste äfven
utdrag ur en del af skolflickor skrifna uppsatser, hvilka visa det djupa
intryck dessa föreläsningar gjort. Till sist framlade tal. sina vackra
tankar om ungdomen:
>Man får allt emellanåt höra ett och annat surmulet och ogillande uttalande
om ’vår tids ungdom’. Detta skulle jag för min del vilja protestera emot. Inte
bara därför, att ungdom uti alla tider är något af det fagraste och finaste och
dyrbaraste vi ha att vårda och värna, och hvarför icke vörda, utan också därför,
att min beröring med den nutida ungdomen gifvit mig det intrycket, att den i
alldeles särskildt hög grad förtjänar, att man tänker och tror högt om den.
Eller skulle den inte vara värd vår tillit, den ungdom, som vid våra universitet
går i spetsen för folkbildningsarbetet eller som nu i våra skolor landet rundt fylka
sig kring nykterhetsidén i växande skaror? Och är den inte också värd
erkännande, vår tids ungdom, för det att dess glädje är så käck och sund, ofta af
det slag, som gör front mot lyx och förkonstling? Det har i alla tider varit
lätt att tända ungdomens entusiasm för stora uppgifter, lätt att väcka dess tro
på nydanande idéers makt. Vår tids ungdom har därtill kanske mer af
broder-lighetskänsla, mer af medborgarsinne än föregående generationer. Skulle det ej
då vara oss angeläget att rikta ungdomens håg mot det sociala arbetsfältet, där
vi så väl behöfva dess kraft och dess glada mod. Vi, vänner af det sociala
framåtskridandet, älska ju att arbeta för mal, hvilkas fulla förverkligande vi vänta
först af framtiden. Det är ju då för oss särskildt naturligt att sätta vårt hopp och
vår lit till den nya generationen, som efter oss skall föra vårt arbete vidare fram.
Må vi då också se det som en af våra största uppgifter att ge ungdomen social
kunskap, så att den blir väl rustad att, bättre än vi mäktat, nedbryta de
konstlade skrankor och murar, som ännu skilja människorna och bygga upp ett
samhälle, där det för alla ges rika möjligheter till lycka och utveckling.»
Följande föredrag, “Sociale oplysningsselskaber og bureauer“, hölls
af red. F. Linderberg. Tal. utgick från Viktor Rydbergs ord om att
klokheten och förståndet äro borta, så fort det gäller kampen för brödet
och öfvergick så till en redogörelse för olika länders sociala
upplysningsverksamhet och uppehöll sig särskildt vid det samarbete, som i
Tyskland kommit till stånd mellan social reformatorer af olika
åskådningar samt det engelska sällskapet Fabian Society, hvilket särskildt
bland öfverklassen spridt kännedom om samhällsförhållandena. Tal.
hade den åsikten, att fackföreningarna, hur nödvändiga dessa än i och
för sig vore, ej borde deltaga i de sociala kongresserna, emedan
fackföreningarna ställde sitt arbete på klasskampens grundval och
kongressernas mål vore att inskränka denna. Förresten ha de små nationerna
ej råd att föra klasskamp, utan man borde ihärdigt arbeta för fred såväl
mellan samhällsklasser som nationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
