Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt arbete. Jorden sögs ut, skörden blef proportionsvis ringa och man
måste, såsom t. ex. i Iowa, dela upp de kolossala “ mammut-farmerna “
i små egendomar. Dessa sköta sin jord enligt nyaste metoder och
stå sig förträffligt i konkurrensen med jättefarmerna i Västern. Mer
och mer blir det tydligt, att Amerikas styrka ej ligger i ägandet af
hundratals acre åker i sträck, utan i åkerbrukslagar, i ett system
lämpadt efter landets förhållanden, i en starkt utvecklad
associations-anda och slutligen i en mängd i Europa okända inrättningar och vanor
åsyftande att höja jordbrukaren och hans yrke till en hög ståndpunkt.
Vi göra oss knappast ett begrepp om hvad Förenta Staterna och Canada
göra för sitt åkerbruk. Inom hvarje särskildt område af de olika
Staterna finns en försöksfarm, som under de bästa vetenskapliga villkor
anställer försök med alla slags utsäde, frukt o. s. v. och hvars resultat
ej blott göras tillgängliga för, utan rent af med alla möjliga medel
till-tvingar sig jordbrukarens uppmärksamhet. Deras redogörelser spridas
i hundratusentals exemplar, tusentals jordbrukare äro skyldiga att hvarje
år, åtföljda af specialister, inspektera dessa försÖksfarmer, och
korrespondensen med jordbrukarna är så stor att t. ex. experimentfarmen i
Ottawa årligen skickar ut hundratusen bref och paket. Hvarje
jordbrukare kan gratis få tre pund utsädesfrö af hvilket slag han önskar.
Och i hvarje småstad hållas åkerbruksmöten, där någon föreläsare från
experimentalfarmen eller åkerbrukssällskapen undervisande afhandlar med
farmarne det senaste årets resultat och upptäckter, vare sig inom
jord-bruks-, trädgårds-, ladugårdshandteringen eller kooperativa företag.
Alltså — hvarför frukta folkökningen? Vi veta ju — menar K. —
hvilka oöfverstigliga svårigheter en gles befolkning, spridd öfver stora
trakter, utgör för intensiv kultur, hur just detta omöjliggör
sammanslutning för högre civilisatoriska mål, hur mycket lättare vi med
maskinernas hjälp erhålla både vår föda och våra kläder än förr.
Det är godt och väl att inbilla sig att hvete växer af sig själf
på Rysslands stepper, men den som sett hur den ryske bonden sträfvar
i de fruktbara “svart-jords-bältet“ önskar blott ett: att befolkningens
tillväxt snart må möjliggöra ångplogar och trädgårdsodling på steppen,
att den må hjälpa dem som nu träla som mänsklighetens lastdragare
att resa sina nackar från oket och ändtligen bli människor.
s*: *
Så fortfar Krapotkin att på ett 80-tal sidor ge exempel och siffror
som belysa “åkerbrukets möjligheter“.
Och vi börja med honom hoppas på den dag, “då vi ej längre
som nu behöfva förfäras vid tanken på att hvar tusende sekund en ny
parasit på lifvets träd ser dagen. Då vi i hvarje nyfödd kunna se den
blifvande arbetaren, frambringaren af vida mer än hans ägna behof
kräfva, förökaren af det gemensamma kapitalet — hur skola vi ej hälsa
honom med glädje!"
(Forts.) J- C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
