Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för vacker, därtill har den berört mig personligen för nära. Men läs
den! Och läs hela boken! Där finnes intet mjäkigt, gammalklokt och
gudsnådeligt, och man letar förgäfves efter pryderi. Där ljuder en stark
och vek, en ung och varm klang. Och när man hör den — då är det
härligt att vara ung! Qunnar Gran.
Koloniträdgårdar.
Framtidens stad blir, det vill man alltmera hoppas, den s. k.
trädgårdsstaden, där inga höga hus byggas och där hvarje hus har
sin trädgård, men detta är ett perspektiv hvars realiserande vi ännu
länge komma att få vänta på. De höga stenhusen komma kanske
häller aldrig att helt försvinna från de stora städernas centrala delar,
och ännu alltjämt bebyggas på de flesta håll äfven förstäderna med
kaserner och utan planteringar omkring. För de massor af
stadsbefolkning som där bo har det visat sig att en god ersättning för
täppor intill själfva bostäderna är koloniträdgårdar, — trädgårdstäppor
i städernas omedelbara närhet afsedda för trädgårdsodling och ej för
bostäder.
Till sin trädgård, som tillsammans med de andra kringliggande
små trädgårdarna bilda en koloni, går man ut om söndagarna och efter
slutadt arbete på hvardagsaftnarna. Om våren gräfver man i jorden
där ute, sår och sätter, så kommer försommaren med sin glädje öfver
den spirande grönskan på rabatterna, så högsommaren med sin början till
skörd och sina blommor och till sist hösten med insamlandet af potatis,
rotsaker, ja, kanske frukt, som till större eller mindre del kan fylla
behofvet för vintern, och med glädje tänker man på att nästa vår skola
åter den egna trädgården bjuda sitt välkommen.
Det är ju en så lyckligt klar sak, att den endast behöfver påpekas
för att alla skola vara ense därom, att särskildt för arbetarfamiljer eller i
allmänhet för sådana, som ej hafva råd att bestå sig ett landställe,
är koloniträdgården till den största välsignelse. Gatans och gårdarnas
dammiga lekplats, som ofta kan bli ett verkligt inferno, där barnen i
massvis leka i smuts, och där det visat sig att andlig smuts lätt sprides,
utbytes mot den för kropp och själ hälsobringande vistelsen i trädgården,
där lungorna få frisk luft, sinnet för billigt pris roligt arbete och nyttig
förströelse. Så kommer därtill att vården om den egna täppan fyller lifvet
med ett alldeles särskildt intresse, man har något, som är ens eget, som
det riktigt lönar sig att vårda så noggrannt som möjligt. Häraf födes
hemkänsla och att familjebanden stärkas. I stället för att endast träffas
i den trånga bostaden kan familjefadern här i det fria känna sig hemma
i skötet af sin familj. Vid arbetslöshet har han här sysselsättning; för
den familjefar, för hvilken krogen är en stark lockelse, kan den egna
trädgården blifva en än starkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
