Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utveckling», och kaptenen C. Trolles
om »det danska fiskets kredit och
försäkringsförhållandens. Under mötet
mogrfade en storartad, plan att bilda
ett skandinaviskt fiskeriförbund. Dess
uppgifter skola bli bl. a. att
upprätthålla fiskarenas själfständighet, verka
för andelssystemets tillämpning,
anordna utställningar och kongresser, verka
för gemensamma skiljedomsregler,
förbättrade afsättningsförhållanden och i
allmänhet följa och befordra
fiskerinäringens utveckling. 1 styrelsen, som
förlädes till Köpenhamn, invaldes
representativa män från de tre nordiska
länderna. Helt säkert skall detta för-
bund bli af stor betydelse för
fiskerinäringen; dess första uppgift för Sverige
torde bli att bilda fiskareföreningar.
Vid sidan af detta möte, som i alla
afseenden var lyckadt, hölls en
fiskeri-konferens, där målsmännen för
fiskerinäringen dryftade en hel del viktiga
både tekniska och sociala frågor. Af
de senare må påpekas d:r Tor
Anderssons instruktiva föredrag om
olycksfallsförsäkring för fiskare, som efter en
liflig diskussion resulterade i ett
uttalande att den nämnda frågan bör
tillfredsställande ordnas snarast möjligt.
Förhandlingarne vid detta möte skola
publiceras.
Arbetarerörelser.
månader tilfbaka’har
jragan. en organjsatjon af
landtarbetare påbörjats i Skåne, särskildt
trakten omkring Ystad. Först d. 24 april
1904 fastställdes stadgar för Skånska
landtarbetareförbundet och detta
förbund räknar nu, enligt de meddelanden
vi erhållit, 3,000 medlemmar, fördelade
på omkring 100 herrgårdar.
Förbundets program synes vara detsamma
som fackföreningarnes i allmänhet —
alt sammansluta landtarbetarne för att
skydda deras intressen och uppnå
förbättrade villkor och dessutom: att
afskaffa ackordssystemet och söka få till
stånd en minimilön, att afskaffa
söndags- och öfvertidsarbcte så långt detta
är möjligt och att arbeta för uppnående
af lagstadgad 8 timmars arbetsdag. Ett
samarbete med såväl
landsorganisationen i Sverige som utlandets
organisationer ställes i utsikt och målet är att
få till stånd en hela landet omfattande
organisation. Förbundet har äfven till
uppgift att höja medlemmarne i
intellektuellt afseende genom anordnande
af föredrag o. s. v. I inträdesafgifter
erlägger hvarje afdelning 25 öre för
enhvar manlig eller kvinnlig medlem
och i fast afgift 25 öre pr medlem och
kvartal.
Förbundet utsände förliden vår ett
förslag till löneaftal, hvari gjordes
åtskilliga bestämmelser om arbetstiden,
öfvertidsarbete och ersättning för
mjölkning m. m. Sedermera har man likväl
afstått från dessa fordringar och endast
fasthållit vid en lönefordran af omkring
600 kr. för statarne. Hittills ha några
smärre sträjker förekommit, hvarvid
arbetames fordringar å höjning af
daglönen i allmänhet godkänts. För
tillfället synes emellertid striden om
lönefrågan vara afblåst och det hela
koncentrera sig om föreningsrätten. Ett
stort antal godsägare ha nämligen
bildat arbetsgifvareföreningar, om hvilkas
innebörd allmänheten ej fått säker
uppgift, men en kardinalpunkt synes vara
att de arbetare som antagas ej få
tillhöra landtarbetareförbundet.
Det är ganska naturligt att denna
strid skall bli förbittrad och långvarig.
På jordbruksområdet är ju
fackföreningsrörelsen okänd. Godsägarne ha en
panisk förskräckelse för
fackförenin-garne och önska instinktivt att kväfva
desamma; härtill kommer de ökade
arbetskostnader som rörelsen helt säkert
skall medföra och som man anser
jordbruket f. n. ej kan bära. Detta
förklarar den enstämmighet och energi,
hvarmed arbetsgifvarne mött den nya
rörelsen. Arbetarne kunna med skäl
fråga hvarför deras föreningsrörelse
skall förbjudas, då arbetsgifvarne
sammansluta sig i stora och ekonomiskt
starka föreningar. De kunna äfven
framhålla, gentemot arbetsgifvarnes
hotelse att nedlägga landtbruksdriften,
att krafvet på en statarelön af 600
kronor är så pass minimal, att om den
ej kan uppfyllas, en ändring af driften
måste ske. De kunna äfven fråga
hvarför just i det bördiga Skåne faran
för godsägarnes obestånd skall uppstå
genom måttliga löneförhöjningar.
Utomstående, fullt opartiska personer,
erkänna att arbetames bostäder på
många ställen äro allt för dåliga, att
löneanspråket på 600 kr. — som redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
