Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man att barnet skall utveckla sig till en helgjuten människa, måste det
i barnaåren ha godt om tid till lek och ras. Lek och ras är lika
nödvändigt och naturligt för barnet som för kattungen och hundvalpen.
Det är ett ödesdigert misstag att framdrifva ur barnet en fullvuxen man
eller kvinna genom att i förtid påbörda det den vuxnas klädedräkt,
nöjen, förströelser, arbete och ansvar. Jag har haft med alla nationers
barn att göra, äfven med svenska barn. Det tyckes mig som om de
voro gamla i förtid, de bära gamla hufvuden på unga skuldror. De
förefalla mig tungsinta och tryckta, de kunna ej som andra barn le, sjunga,
leka, ej i leken glömma sig själfva. Jag medgifver dock villigt, att
de äro trofastare naturer och djupare och gedignare karaktärer än våra.
Ett allt uppslukande frihetsbegär strömmar genom tiden. Den
vuxne sträfvar efter religiös och politisk frihet, barnet efter frihet från
tvång, hemmets tvång, skolans tvång, den s. k. polisuppsikten inom och
utom hus. Utan en viss loflig frihet dör barnet, ej fysiskt, men jublet,
skrattet, humorn, entusiasmen inom det dör. Vi ha för många förbud
i hem, skolor och institutioner. Inför själfstyrelse — den föder
själf-aktning och en välbehöflig moralisk stolthet. Det är så mycket
bekvämare för oss vuxna att förbjuda barnen en hel del saker, än att
förse dem med sysselsättningar och fängsla deras fantasi och deras
intresse. Hos hvarje barn finnes ett öfverflöd af energi. Antingen
tager sig denna öfverflödande energi utlopp i odygd och fula upptåg
eller ock i påhittiga, spännande lekar. Får denna öfverflödande energi
gå egna vägar i själfsvåld och olater, föres den ej i rätt strömfåra,
hamnar den unge till sist på en anstalt för vanartiga barn. Gifves den
rätta ledningen i tid och i full förståelse, blir af ett lifligt, bråkigt
barn en verksam, målmedveten människa.
Allt beror på föreståndaren. Han bör vara barnens vän och äldre
broder. Han bör sätta sig in uti deras olika lynnen, begåfning och
fallenheter. Omutligt rättvis, bör han tillse, att hvar och en får sin
rättmätiga del af klubbens privilegier. Han bör vara sen i att gifva
löften, snar i att uppfylla dem, uppfylla dem bokstafligen i anda och
sanning. Han bör besöka barnen i deras hem, i skolorna, ja, följa
dem till domstolsskranket, om det skulle behöfvas Intet religiöst
tvång bör utöfvas. Klubben är ingen söndagsskola. Inga bibelspråk
på väggarna, inga böner, ingen psalmsjungning. Ett banalt och alltför
intimt umgänge med “barnens vän“, den store Mästaren, bör undvikas.
Hvarje välordnad klubb är framsprungen ur Kristi kärlek. Underförstådd
drager den och lockar ligapojken och ligaflickan, i tid och otid predikad
afskräcker den dessa gatans förvildade barn.
Ju färre förhållningsregler, dess bättre. Några få böra vara
oefter-gifliga. — “Af med mössan vid inträdet i klubben" — “Var så god"
säges, då man begär någonting — “tack“, då man får någonting. Att
svärja, att föra oanständigt tal på tungan, att spotta är strängt förbjudet.
Brytes mot dessa förbud, förlorar klubbledamoten sitt medlemskort på
en vecka eller mer, utan att återfå afgiften. Medlemmame i klubben
måste under sin därvaro sysselsätta sig med någonting, antingen med
ett handtverk, med underhållande läsning, spel, sport, lek, musiköfning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
