Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men dess arbete hade ej varit förgäfves. Utom att det kraftigt
medverkat till genomdrifvande af sådana reformer som tillskott till
sjukkassor, ålderdomsunderstöd och förbättrad fattigvård, hade det genom
att väcka landtbefolkningen till insikt om organisationens fördelar banat
väg för den husmansrörelse, som nu snabbt utbreder sig öfver den
danska landsbygden.
Det är en sanning som gäller särskildt det offentliga lifvets män,
att man under det praktiska arbetet lär att ändra sina teoretiska åsikter.
Den danska socialdemokratien 1895 var ej densamma som tio år tidigare.
Påverkad från Tyskland hade den från ett blott och bart politiskt
agitationsparti utvecklats till ett praktiskt-demokratiskt reformparti.
“Praktisk erfarenhet lärde mig“, säger Linderberg, “att man kan vara
socialist icke blott utan att tro på den materialistiska
världsåskådningen och uppgifva sin religiösa tro, men också utan att hysa
intresse för den s. k. socialistiska staten. Det är i fack- och
kooperativa sammanslutningar jämte social lagstiftning, som socialismen tar
sitt egentliga uttryck. Men detta var ju ej annat än hvad jag under
min verksamhet i Landtarbetarförbundet eftersträfvat. Jag måste
således erkänna mig vara socialist. Och då jag önskade vara, där
arbetarne voro, slöt jag mig till socialdemokratiska partiet".
Linderbergs ställning inom partiet blef likväl ej långvarig. På
hösten 1895 utkom hans stora bok “Frihedskonkurrencen og socialismen",1
hvari han framlägger sin från dåvarande dansksocialistisk ortodoxi
delvis afvikande uppfattning. Så häfdade han t. ex. 1) att medan
stordriften tydligen visade sig segrande inom industrien, vore det ännu
en öppen fråga, huruvida storjordbruk eller småjordbruk skulle få
öfver-taget; 2) att den största möjliga jordiska lycka ej uppnås enbart
genom sociala reformer, det fordras äfven religiösa och ideella impulser.
Boken vann så godt som enhälligt erkännande i den öfriga pressen,
men “Socialdemokraten" framställde den som en “förfalskning" af
socialismen och dess författare som en uppenbar kättare. Som en följd
häraf drog sig Linderberg redan vid årets slut tillbaka från de
befått-ningar han innehaft i partiets tjänst.
Själf betecknar han det som en lycka att hans oduglighet till
partiman så fort kom i dagen, ty därigenom öppnades honom tillfälle
till det fredliga upplysningsarbete, som för ögonblicket i hans tanke
var vida nödvändigare i Danmark än all partiagitation. Ett privat
stipendium satte honom i stånd att under tre års tid genom studier
hemma och i utlandet, förnämligast i Tyskland, Holland, Schweiz och
England, förbereda sig till detta slags arbete. Med stöd af gjorda
iakttagelser och undersökningar skred han vid återkomsten till
Köpenhamn till upprättandet af Det sociale Sekretariat og Bibliothek, hvars
verksamhet till en början sammanföll med det af Prof. Harald
Wester-gaard stiftade och ledda “Udvalg til social oplysnings Fremme" men
vid Udvalgets upphörande år 1899 fortsatte som själfständig förening.
1 Bland öfriga arbeten af Linderberg märkas: Professor W. Sombart og den
socialistiske Arbejderbevaegelse (1894). Karl Marx og den historiske Socialisme 1899.
Kriétendommen og den sociale Udvikling. I. (1903).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
