Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fogande, för att på det sättet läsa ett tjugutal romaner, allesammans
engelska öfversättningar af franska original.
Det var inte utan afsikt som jag på detta sätt valde engelska
öfversättningar från mitt modersmål, och de af samme franske författare.
Jag insåg allt för väl att svårigheterna skulle vara mycket större, om
jag vände mig till en engelsk författare, enär hans tankar och hans
stil naturligen skulle vara helt andra, än de, som jag vant mig vid
inom mitt modersmål. Men när jag slutat läsningen af Dumas’ arbeten,
grep jag mig an med en engelsk romanförfattare, och mycket riktigt,
inställde sig genast de ökade svårigheterna. Jag begrep nu återigen
ej mer än en fjärdedel af hvad jag läste. Men jag fortsatte utan
vidare, och på samma sätt som vid läsningen af “Monte-Christo-,
inträdde snart, tack vare själslifvets omedvetna arbete, en tidpunkt, vid
hvilken läsningen återigen gick lätt. Jag kunde sedan flytande läsa
andra författare, men alltid med någon svårighet, då jag först började
med en författare, som jag ej läst förut. Detta sistnämnda förhållande
hade lätt insedda psykologiska skäl, och jag omnämner det endast
för att i förbigående påpeka, hur opraktiskt det är, när vi i våra
skolor sätta i nybörjarnes händer vid studiet af främmande språk
läseböcker, som innehålla korta stycken af en hel mängd olika författare. —
Det är härvid att märka, att den citerade franske författaren, som
på detta sätt lärde sig att läsa engelska, icke ägnade åt dessa studier
mera än två timmar om dagen. Han hade aldrig sett en engelsk
gram-matika, och han hade afsiktligt aldrig skaffat sig någon engelsk
ordbok. Och ändå, eller kanske rättare sagdt just därför, hade han dock,
såsom ofvan nämndes, på en enda månad kommit så långt, att han
fick en sömnlös natt vid läsningen af ett på engelska språket tryckt
arbete! Man kan nu vara frestad att härvid anmärka, att denne
fransman måtte hafva varit ett språkgeni. Men äfven om man förutsätter
detta och sålunda antager, att de flesta bland oss skulle behöfva en
betydligt längre tid, än den han använde, för att komma till
motsvarande resultat, så låter väl ändå hans historia nppmuntrande nog för
en hvar, som kan efterlikna honom i energi. Jag har bland mina
vänner hört många, som på likartadt sätt lärt sig ett eller flera
främmande språk.
En svensk, som vill lära sig engelska, bör ej hafva större
svårigheter, än detta språk erbjuder för en fransman. Om för honom de
engelska orden med romanskt ursprung redan voro genom
modersmålet till hälften bekanta, så gäller nästan detsamma för en svensk
rörande det engelska språkets nästan lika talrika lån ur den germanska
språkskatten. Äfven en svensk kunde på precis samma sätt, som den
franske författaren, börja sina engelska språkstudier med Goldsmiths
nämnda klassiska arbete, hvaraf också finnes svensk öfversättning. Och
sedan kunde han öfvergå af brist på en Dumas till Emilie
Flygare-Carléns romaner och Sigurds berättelser, af hvilka finnas engelska
öfversättningar, som äro mycket billigare än de svenska originalen. Jag
föreslår dessa svenska författare, ej därför att de äro våra bästa i
England kända skriftställare, utan därför att deras tankar och språk torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
