Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syssla. Arbetstiden var 10 timmar, men öfverarbete och nattarbete
förlängde den ofta till 14 å 15 timmar. Ehuru af kraftig
kroppsbyggnad, nedtrycktes han dock af sitt arbete och skildrar målande huru
behofvet af snygghet och renlighet så småningom försvann. Kolb
inträder för den kortast möjliga arbetstid och stöder sig därvid äfven
på yttranden af förmän och arbetsgifvare. Intensitenten stiger med
arbetstidens förkortning, lång arbetstid är orentabel. Af de på öfvertid
producerade artiklarna måste ett större procenttal kasseras än eljes.
Kolb blir utan vidare afskedad från bryggeriet, trots det att han utfört
sin syssla till belåtenhet; den förman som skaffat honom platsen
af-skedades, och Kolb fick då göra honom sällskap. Han hade under
denna tid ådragit sig en elakartad hudsjukdom. För densamma fick
han på tyska hospitalet kärleksfull vård, sedan han bortvisats från
stadens sjukhus, där läkare och sjuksköterskor växla hvartannat år efter
kommunalvalens utfall! Sedan han utskrifvits från sjukhuset fick han
arbete i en velocipedfabrik. På grund af den mest genomförda
arbetsfördelning hade han blott att utföra ett par grepp, hvarigenom hans
syssla blef till ytterlighet enformig och nästan från början utfördes
mekaniskt. 1 denna fabrik stannade han 3 månader, hvarefter han
begaf sig till San Francisco. I östra Amerika fann han arbetames
lef-nadsstandard ännu högre än i Västern. Egendomligt nog sänktes ej
lönerna af den stora mängden arbetslösa. Kolb finner förklaringen
härtill i den amerikanska affärsprincipen, “att använda så få arbetare som
möjligt, men att göra dessa så produktiva som möjligt och således äfven
gifva dem högsta möjliga lön“.
Hvad bostadsförhållandena angår så bo de flesta ogifta arbetarne
i arbetarhotell, som icke behöfva vara förenade med restauration.
Inneboendesystemet synes icke trifvas i Amerika. Chicagos
arbetarefamiljer behöfde ej hyra ut på detta sätt. Kolb uppdrager en parallel
mellan arbetarbostäderna i Berlin och Chicago och finner dem betydligt
billigare och bättre i den senare staden. Skyskraparna, under hvilkas
bild vi i allmänhet tänka oss det amerikanska huset, innehålla blott
affärslokaler; boningshusen beräknas endast för en eller två familjer.
Äfven medelklassen bor billigare och komfortablare i Amerika; för
denna klass af befolkningen börjar man emellertid bygga hyreskaserner.
De flesta som utvandrat till Amerika och hvilka Kolb sporde om
orsaken härtill, förklarade, att de hade hoppats skaffa sig större förtjänst
än i hemlandet; de höllos kvar därute af den större rörelsefrihet som
individen ägde, af den större aktning som ägnades den dugliga
arbetaren såsom sådan och af de öfverhufvud taget gynsammare
lefnads-förhållandena. Tjänstflickornas ställning anser Kolb förträfflig, de åtnjuta
hög lön, röna ett aktningsfullt bemötande, behöfva ej uträtta några
grofsysslor o. s. v. Han har samma uppfattning om deras ställning
som Dagens Nyheters Amerikakorrespondent i somras framhöll i sina
bref och utbrister till och med: “Vore jag icke preussisk ämbetsman,
så tror jag att jag ville vara husjungfru i Amerika*.
Arbetarskyddslagstiftningen är af tämligen färskt datum och utgår
ej från regeringen i Washington, utan är de olika staternas ensak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
