Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fått sitta kvar på sina ställen, men hade jorden upplåtits åt dem endast
på kort tid, oftast endast på ett år. Ganska många hade däremot
blifvit afhysta och fått flytta bort sina hus. 1 vissa fall hade det varit
mindre ordentligt folk, som sålunda fått bortflytta, men visst icke i
alla. Därjämte hade de afhysta husägarne förvägrats att öfverlåta husen
på andra personer, som kunde blifva af skogstjänstemännen godkända
såsom brukare af jorden. En del af den till dessa torp hörande jorden
var redan skogsplanterad.
Aspiranter på torpen saknades ingalunda, ställena voro tvärtom
mycket eftersökta. I närheten fanns industri, som kunde gifva den
manliga, kraftigare befolkningen väl aflönadt arbete, och florerade
dessutom på trakten hemindustri med goda afsättningsförhållanden, hvilken
tillät barn, gubbar och kvinnor i högre grad än vanligt bidraga till
familjens uppehälle. Rymliga bostäder voro därför efterfrågade.
I ett par fall hade söner, som ej fått öfvertaga torpen efter sina
aflidna fäder, sett sig nödsakade söka nya hem i — Amerika.
Mången anser nog, att det nu anförda rör sig om bagateller. Som
bekant var statsutskottet förra året af liknande mening och afstyrkte i
sitt utlåtande (N:o 78 år 1903) den i en motion af kammarherre J.
Kennedy (Första kammaren n:o 8) begärda skrifvelsen till k. m:t, hvari
skulle anhållas om sådana föreskrifter att afhysningar, liknande dem,
som här ofvan omnämnts, framdeles skulle förhindras. Utan att kunna
underlåta instämma i de klaganden, som uttalats, då denna fråga bragts
på tal, tror äfven jag dock för min del, att det redan skedda, som ju
för öfrigt nu ej torde kunna ändras, har relativt mindre omfattning.
Med ofvanstående inlägg har jag därför endast velat framhålla den
önskan, som jag hört vara mångas, att man framdeles måtte
framskrida med den största varsamhet vid kommande, möjligen nödiga
afhysningar.
Det är ingen hemlighet, att skogstjänstemännen i allmänhet ej gärna
se torpame å kronoparkema utöfver det antal, som oundgängligen
behöfves för de med skogsvården förenade arbetena. Rörande denna
sak ber jag endast få hänvisa till Bilagorna till Egnahemskommittéens
betänkande sid. 219—222. Bekant är ju dessutom huru man,
åtminstone å vissa kronoparker, högst ogärna befattar sig med
odlingsmarker öfver hufvud taget och i sådan grad begagnat sig af sin
af-sägelserätt vid vattenafledningsföretag, att riksdagen förra året funnit
anledning ingå till k. m:t med en skrifvelse i denna fråga (Riksdagens
skrifvelse n:o 148 år 1903).
Utom på dessa mera allmänna grunder stöder jag mig emellertid
äfven på direkt, enskildt uttalande från skogsvårdtjänstemannahåll, hvari
de ofvan omtalade torplägenhetema framhållits såsom besvärliga m. m.,
hvarför deras indragande, som borde och skulle fortsättas, vore för
skogsvården gagnande.
Särskildt om innehafvame af torplägenhetema ej få kontrakt på
längre tid, hvarigenom naturligtvis afhysningama underlättas, förefaller
det därför, som om man skulle hafva att vänta dessas fortsättande
snarare i stegrad grad än tvärtom, och skola kanske mängden af egna hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
