- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1904 /
425

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tade nationen i ett blodigt elände, där
ingen fosterlandskärlek kan uppammas
för det tjufbyte, som den ryska armén
har att försvara i Östasien. Ur de ryska
hemmen ryckas tusentals söner för att
dödas i kriget utan den ringaste
valuta för landet, och därmed har den
ryska regeringspolitiken blifvit olidlig,
ty om man också inte älskade
rättfärdigheten mer än till husbehof,
eftersom man hittills kunnat finna sig i
dess förtrampande, så älskade man
dock lifvet för egen och sina käras del.
Det goda tyckes ofta behöfva ett
anfall af det onda för att komma till
utveckling, och kriget har varit det
onda, som nu sent omsider framtvungit
det ryska folkets manliga fordran att
erhålla en konstitution, som kullstörtar
zarens envälde. Utan officiell kallelse
hafva representanter för de ryska
landstingen (semstvos) samlats till en
kongress i Petersburg för att rådgöra om
den kritiska situationen, och i klara
ord begära de af kejsaren en
författning. Detta världshistoriska steg har
dragit till sig hela den internationella
uppmärksamheten och följes med
ofantlig spänning af ryska folket själft.
Kongressens märkliga resolution
konstaterar “en fullkomlig söndring mellan
regering och samhälle* därigenom att
den förras initiativ utgått från den
opatriotiska rädslan för nationen. Det
byråkratiska järn- och blodsväldet får i
detta aktstycke sitt betyg efter sina
gärningar. Resolutionen begär
införandet af juridisk rättvisa, af
“samvetets, ordets och pressens frihet*, af
församlings- och föreningsfrihet, af
reformer i böndernas “förnedrade och
delvis rättslösa läge*, af den
kommunala själfstyrelsens befriande från det
administrativa förmynderskapet, af de
politiskt landsförvistas återkallande m.
m. Vidare begäres att *
folkrepresentationen såsom särskild valinstitution’
regelbundet får del i den lagstiftande
makten, i fastställandet af budgeten
och i kontrollen öfver lagarna.
Resolutionen är aflämnad till den nye
inrikesministern, som har att föredraga
densamma inför kejsaren, hvars kända
vankelmod nog ej är mycket att räkna
på i en sak, där fast beslutsamhet att
i human riktning ändra politikens kurs
vore enda botemedlet mot den kris,
Ryssland för närvarande genomgår.

Knappt var semstvokongressens
beslut bekantgjort förr än den märkliga

Social Tidskrift.

underrättelsen ingick, att de olika
re-formpartiema i Ryssland vid ett
ombudsmöte i Paris förenat sig i en
taktisk allians. Ryska, polska, finska och
armeniska organisationer af såväl de
oppositionella som de revolutionära
partierna hafva sammanslutit sig till
gemensam handling enligt följande
program : afskaffandet af själfhärskardömet
och återkallandet af alla åtgärder, som
kränkt Finlands konstitutionella
rättigheter, samt införandet af ett fritt
styrelsesätt, grundadt på allmän rösträtt.

Prostitu- ^ stora offentliga
mö-„ ten liksom i dagspressen

la reglementeringssystemet tyckes få
allt flera motståndare. Man häfdar allt
kraftigare kvinnans synpunkter och
fordrar borttagandet af ett system, som
för att skydda männen från smitta
sätter kvinnokönet under en
förödmjukande polisuppsikt. Man anser, att
kvinnans frigörelsearbete gjort det
ytterst svårt att definiera dem, som
polisen kan “misstänka*, och att bygga
på blott misstankar är ej en
samhällsskyddande verksamhet. Dessutom har
man funnit en effektiv kontroll vara
omöjligt att genomföra.

Ernst Liljedahl.

Arbetsför-

1 Social Tidskrifts första

häfte, som utsändes för
meaung fyra är sedan> t0g djrek.

tör b. Wavrinsky till orda för
inrättandet af offentliga
arbetsförmedlingsan-stalter i vårt land. Visserligen
lyckades han ej i riksdagen vinna gehör för
den tanken att staten skulle taga
frågan om hand, men efter hand har
densamma tagits upp af kommunerna. De
första offentliga förmedlingskontoren i
Sverige upprättades sålunda 1902 i
Helsingborg och Göteborg och sedan ha
myndigheterna beslutit följa exemplet i
Malmö och Lund och på det yttersta i
dessa dagar i Stockholm. Frågan står
på dagordningen i Norrköping,
Sundsvall, Örebro, Landskrona, Jönköping och
Karlstad och torde snart behandlas i flera
andra samhällen såsom Kristianstad,
Eskilstuna och Gefle. 1 våra grannländer
har frågan blifvit löst tidigare än hos
oss. Sålunda inrättades redan 1898
ett *arbejdskontor“ i Kristiania,
hvar-efter liknande anstalter kommit till
stånd i Bergen, Trondhjem och Sta-

30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1904/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free