Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föreläsningarna pågingo liksom förra året i Realläroverkets aula
hvarje dag, ofta från 9 på morgonen till 10 på aftonen med 10
minuters mellanrum och längre afbrott för måltider. Programmet var ej
så vidtomfattande som i fjol — som bekant förekom då freds-,
sedlig-hets-, försvarsfrågorna m. m. — utan rörde sig mest om alkoholfrågan,
men eftersom denna har så många olika sidoi* behöfde det hela ej
blifva enformigt. Prof. Curt Wallis höll sin välkända serie
“Vetenskapens nuvarande ståndpunkt i alkoholfrågan*, lektor J. Bergman
talade i några med scioptikonbilder illustrerade föredrag om “Alkoholen
och den bildande konstenVidare höllos föredrag öfver alkoholfrågan
ur etisk, nationalekonomisk, fysiologisk, psykologisk o. s. v. synpunkt,
Stora sympatier väckte prof. Thyrén från Lund, hvilken som ämne för
sina två föredrag uppsatt “Alkoholfrågan ur juridisk synpunkt“ men
som i själfva verket gaf en mycket mera allsidig framställning af
alkoholens samhällsvådlighet. Särskildt framhölls industrialismen som största
orsaken till alkoholdegenerationen. Ansträngande kroppsarbete i frisk
luft — på idrotten trodde tal. föga —. är hvad släktet behöfver. De
som genom att skaffa folket ökad tillgång på böcker och föredrag tro
sig lösa nykterhetsfrågan begå alltså ett stort misstag. Bland föreläsarna
voro samtliga nordiska länderna representerade, Danmark genom d:r
Benedictsen och folkhögskoleförest. Muderspach, båda stora entusiaster
och utmärkta talare, Norge genom statistikern Kier och Finland genom
den kända barnorganisatören fru Alli Trygg-Helenius. Utom henne
uppträdde tre kvinnliga talare, fröknarne Kruse, Wetterlind och
Meyerson, hvilken senare redogjorde för medlen att reformera
industri-arbeterskornas ställning. Den talare som säkerligen lämnat de djupaste
intrycken efter sig var prof. Frans von Schéele, som höll 10
föreläsningar om “Allmänbildning och själf studier*. Salen var hvarje gång
till trängsel fylld.
Prof. v. Schéele tog under en af sina sista föreläsningar initiativet
till ett märkligt nytt företag, startandet af “Svenska Bildningsförbundet
hvars uppgift skulle vara att skaffa bildningssökande råd och
vägledning i deras studier. För årsafgiftema, förslagsvis 2 kr. pr medlem,
skulle inköpas arbeten, som sedan skulle utlånas till medlemmarna.
Vidare skulle förbundet sätta sina medlemmar i stånd att till billigt
pris inköpa böcker. I händelse förbundet komme till stånd hade en
okänd gifvare redan erbjudit det en gåfva af 1,000 kr. Ledningen
förklarade sig prof. v. Schéele villig att tillsvidare själf handhafva.
Förslaget mottogs med stora sympatier. 170 personer antecknade sig som
medlemmar.
Hvad som i fjol anmärktes mot dessa kurser kan till en viss grad
äfven i år anses berättigadt. Föreläsningarnas längd och mångfald
omöjliggjorde vädring af lokalen och många ledo nog af den kvalmiga
luften. Dylikt hade man tänkt sig kunna förekomma genom att
anordna två på olika lokaler pågående paralellkurser. Men eftersom ingen
annan lokal än Arbetarinstitutet var till hands för den påtänkta andra kursen
och det stora afståndet mellan denna lokal och Realläroverket skulle
verka hindrande bch tröttande för dem som ville höra litet af hvardera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
