Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resultat förverkligats, och troligen är det i denna riktning produktions
föreningens framtid allmännast är att söka.
3) Att arbetsgifvaren förbereder uppgifvandet af sin ställning
genom att anordna vinstdelaktigheten så att arbetarne under hans lifstid
kunna- blifva hans bolagsmän eller meddelägare och efter hans död
hans efterträdare.
Familistären, det kooperativa gjuteriföretaget i den lilla nordfranska
staden Guise, hvilket här nedan skall skildras, har uppstått på den
sistnämnda vägen. Grundadt 1880 har det nått långt förbi det
experimentella stadiet och kan betraktas som ett af de mest lysande exemplen
på kooperationens praktiska tillämpning. Ej heller är det — som det
sagts — blott ett ädelt hugskott af en samvetsöm millionär, utan
tvärtom resultatet af en noga utarbetad plan, som i sin tur framsprungit
ur de förslag och experiment, hvilka sysselsatte de socialpolitiska
tänkarne under förra hälften af nittonde århundradet.
“Ett skönt lif", säger en fransk moralist, “det är ungdomens ädla
tankar förverkligade under mannaåren". Är det så, kunna dessa ord stå
som öfverskrift till den mans lif, som grundade Familistären.
Jean-Baptiste André Godm föddes 1817 i byn Esquehéries, dep.
Aisne, Frankrike, där fadern var låssmed. Godin började tidigt arbeta
på faderns smedja och begaf sig vid 17 års ålder ut på den
traditionella gesällronden. Han lärde känna den nya tidens jäsande tankar
samtidigt som han fick en grundlig inblick i den förvirring, hvari den
inträngande industrialismen försänkt det franska arbetarproletariatet, och
han gjorde ett löfte, att kunde han någonsin själf höja sig ur arbetarnes
led, så skulle han ej hvila, förrän han funnit medel att lyfta arbetet ur
dess fömedringstillstånd och göra arbetarens lif ljusare och värdigare.
Återkommen till sin fäderneby ägnade han sig med rastlöst
uppfinnings-nit åt sitt yrke. Sålunda konstruerade han en kokspis af gjutjärn i stället
för den hittills sedvanliga af järnbleck och lade därmed grunden till
en snabbt uppblomstrande industri. Vid sitt giftermål erhöll han af
fadern 4,000 francs och med detta kapital inrättade han egen verkstad, som
med 30 mans arbetsstyrka år 1846 flyttades till den närbelägna staden
Guise.
Omsorgen om hans industris utveckling hindrade honom ej att
med spändt inträsse följa tidens sociala rörelser. Saint-Simons, Owens,
Cabets läror tillfredsställde honom likväl ej. Däremot slöt han sig med
entusiastisk förtröstan till den af Fourier bildade s. k. Falanstärskolan.
Under den ekonomiska villervalla, som följde på 1848 års revolution i
Frankrike, lyckades det Godin, att medan hundratals industriella verk
föllo i spillror omkring honom, hålla sig upprätt och under hela krisen
förekomma arbetsinställelse. Ensamt på grund af denna sin industris
styrka, undgick han den förvisningsdom, som vid den politiska
reaktionen träffade hans meningsfränder. Det experiment, som några af
dessa företogo att i Texas upprätta en koloni efter Fourier’s principer,
följdes af Godin med spänd förväntan, och han insatte i företaget
100,000 francs, tredjedelen af sin dåvarande förmögenhet. Texasförsöket
misslyckades totalt, men Godins tro på associationsprincipens framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
