Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
turen i ämnet samt att på begäran meddela regeringar och andra
intresserade upplysningar och råd angående denna gren af socialpolitiken.
Vid 1904 års riksdag väckte herr O. Eklund motion om
bemyndigande för riksförsäkringsanstalten att afsluta försäkring för
olycksfall äfven utom arbete. Motionen afslogs af första kammaren, medan
andra kammaren däremot beslöt skrifvelse till regeringen i det syfte
motionen afsåg. Herr Eklund har i år ånyo väckt frågan på tal genom
en framställning i öfverensstämmelse med andra kammarens fjolårsbeslut.
Mot första kammarens afslagsskäl — nämligen att
riksförsäkringsanstal-tens egentliga ändamål är att öfvertaga endast den i lag stadgade
ersättningsskyldighet, som åligger arbetsgifvare — erinras bland annat,
att anstalten redan är berättigad att meddela försäkring åt arbetsgifvare»
som ej äro lagligen underkastade ersättningsplikt, samt att den nu
stadgade inskränkningen i anstaltens verksamhet är ett bestämdt hinder
för arbetsgifvare att öfverhufvud taget anlita densamma.
Finansministerns öfverraskande förslag att nedsätta det hittills
utgående anslaget till arbetareförsäkringsfonden från 1,400,000 kr.
till 800,000 kr. har väckt förstämning och ogillande i vida kretsar. Herr
S, H. Kvamzelius har, med instämmande af 23 andra-kammarledamöter,
motionerat om anslagets bibehållande vid dess förutvarande belopp.
Mot förslaget om nedsättningen åberopas det löfte, som finnes
anteck-nadt i ett kändt statsrådsprotokoll från år 1888, att afkastningen af de
nya tullskattema skulle i första hand användas till att bereda
stadigvarande förmåner åt de klasser i samhället, för hvilka nämnda skatter
äro mest kännbara.
Frågan om invaliditets- och ålderdomsförsäkring är därjämte
föremål för tre andra motioner, afgifna, en af herr Hj. Branting och hans
partikamrater inom andra kammaren, en af herr J. Forssell m. fl. samt
en af herr P. O. Lundell. Socialdemokraternas motion går ut på
skrifvelse till kungl. maj:t med begäran att det måtte på nytt tagas under
öfvervägande huru riksdagens förut gjorda framställningar om
invaliditets-och ålderdomsförsäkring åt arbetare och med dem jämställda må
snarast möjligt bli förverkligade. Herr Forssell åter begär förslag till
statspensionering af alla rikets invånare, som uppnått viss ålder.
Äfven herr Lundells motion går ut på en begäran om utredning
angående allmän ålderdoms- och invaliditetspensionering, men på
frivillighetens grund med understöd af statsbidrag. I de bägge förstnämnda
motionerna lämnas öfversikt af frågans föregående utredning och
riksdagsbehandling och häfdas nödvändigheten att snart låta densamma
öfvergå från projektens värld till verklighetens.
Ej mindre än fyra motioner åsyfta reformer i
fattigvårdsförord-ningen. Sålunda förnya herrar M. Mattsson, G. M. Sandin och C. J.
Berggren sin vid fjolårets riksdag gjorda framställning om utredning
huru utgifterna till allmänna fattigvården lämpligen må kunna mellan
kommunerna utjämnas. Herr A. Ohlsson i Halmstad fullföljer äfven de tankar i
ämnet, han uttalade vid 1904 års riksdag, samt begär förslag till
obligatorisk, fristående och ständig inspektion af den kommunala fattigvården.
Herrar David Holmgren och Axel Ekman åter hemställa hvar för sig
om utarbetande af förslag till ny, rättvisare och humanare fattigvårds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
