Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrika Under stor anslutning
från olika delar af
lan-ZJZtll on det hafva festdagarna i
Stockholm 12-14 jan.
arsmote. vjd Frcdrika Bremerför-
bundets 20-års jubileum gått af stapeln,
erinrande om det viktiga och
outtröttliga arbete, söm utförts genom
förbundet. Vid mottagningssamkvämet
första mötesdagen lämnade fröken G.
Adelborg en utförlig historik öfver
förbundets verksamhet med dess många
initiativ i sociala frågor till höjande af
kvinnans ställning och förstorande af
hennes arbetsområde. Bland dessa
initiativ må nämnas: kvinnans inträde
på apotekarebanan och
trädgårdsmästarebanan, upprättandet af hushållsskolor,
förbättring af lönerna för kvinnliga
biträden vid post och telegraf, statistisk
utredning af kontoristers och
bodbiträdens löneförhållanden m. m.
Äfven i flera lagfrågor har förbundet
varit intresseradt och bland annat
arbetat för upphäfvandet af mannens
målsmanskap, en humanare
skillsmässo-lagstiftning, kvinnliga yrkesinspektörer
och politisk rösträtt åt kvinnor.
Vidare har förbundet vid kommunala val
öppnat en neutral valbyrå i
upplys-ningssyfte, anordnat föreläsningar i och
kring Stockholm, aftonunderhållningar,
matlagningskurser för arbeterskor,
deltagit i det sociala och internationella
sedlighetsarbetet m. m. Det är en
mångskiftande och dock enhetlig
verksamhet, som Fredrika Bremerförbundet
utöfvat under sin 20-åriga tillvaro, och
allt borgar för att dess goda arbete
än vidare kommer att utvecklas. —
Å mötesprogrammet upptogos flera
föredrag, belysande olika sidor af det
kvinnliga frigörelsearbetet. Så talade
d:r Lydia Wahlström om »svensk kvinna
inför svensk lag», fru A. Montelius om
förbundsarbetets utveckling, fröken G.
Adelborg om landsbygdens
förhållanden, fröken M. Aspman om
undervisning i barnavård, fru A. Höjer om
>fram-stegsmoral» och fröken C. Milow om
kampen mot ligapojksväsendet.
För omkring 8 år
se-dan började en
plante-mÅIa ringsförening i Malmö på
maimo. öfverste Ewerlövs
initiativ verka för anläggandet af en
koloniträdgård invid den af arbetare bebodda
södra förstaden. Idén, införd från
Köpenhamn, där redan 10,000 små
trädgårdar utlämnats till arbetarna, har
vunnit lif lig anslutning i Malmö, som
är den första plats i Sverige, där den
tillämpats. Början skedde helt
blygsamt i det att ett 70-tal jordrutor
(hvar-dera 72 kvm.) utarrenderades. Det
skedde med lätthet, och kolonisterna
uppförde efter danskt mönster en liten
stuga å sitt trädgårdsland, så att
familjen kunde tillbringa söndagarna och
hvardagskvällarna därute under hela
sommaren. Efter några år utvidgades
kolonien med flera nya lotter, och
arrendatorema strömmade hastigt till.
Årsafgifterna växla mellan 8 och 12 kr.;
vattenledningen har dragits ut till
kolonien och lekplatser anordnats för
barnen. Planteringsföreningen åtager sig
alla hufvudvägafc anläggande samt
bevakningen af trädgårdarna, medan
ar-arbetarna, som bilda flertalet bland
kolonisterna, vistas inne i staden.
Nyligen har den verksamma
planteringsföreningen beslutat att anlägga
en ny koloniträdgård invid
Lundavä-gen, hvarigenom de i östra förstaden
boende arbetarna få bättre tillfälle att
hyra sig en täppa. Arrendepriset blir
10 kr. pr lott (102 kvm.) Exämplet
från Malmö manar till kraftig efterföljd
i alla städer.
j-weutew Svårare än vanligt har
i K/inen Danmarks hufvudstad
hnS,M denna vinter hemsökts
af arbetslöshetens djupa
elände i hemmets utblottning på det
nödvändigaste och som följd däraf
tigge-riets florerande. Fackföreningarna hafva
med sin vanliga offervillighet försökt
hjälpa de organiserade arbetarna, men
utanför deras led stå tyvärr ännu
många, hvilka ej fattat
sammanslutningens stora tanke. Köpenhamns
stadsfullmäktige ha beviljat 50,000 kr.
till utdelning bland de arbetslöse, men
summan har ej räckt till, och ej häller
ha de många välgörenhetsföreningarna
kunnat bringa någon varaktig hjälp.
Storartad är dock den handräckning,
som lämnas, särskildt af de s. k.
sama-ritanema, som i olika delar af staden
bespisa de brödlösa, och de siffror,
som anförts, visa nödens enorma
utsträckning. I en stadsdel bespisades
en dag 800 personer, i en annan 900,
i en tredje 600, i en fjärde 500, allt
på samma dag. De flesta nödlidande
tillhöra byggnadsfacket, där man
antecknat 700 murare, öfver 1,000
målare och 1,500 jord- och betonarbetare
utan arbete. Äfven bageriyrket lider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
