Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8. Den allmänna krediten
organiseras genom staten.
Jordbrukskreditens direkta reglering
genom staten.
Kraftiga åtgärder för skogens,
gruf-vornas och malmfältens äterförvärfvande
samt vattenfallens bevarande åt staten
och för arbetares och små jordbrukares
skyddande mot bolagens öfvervälde.
Staten utvidgar sina jordbruksdomäner,
stöder sträfvandena för jordbrukets
höjande bland småbönderna, särskildt för
kooperation, samt utarrenderar sin egen
jord, under garantier för rationelt
jordbruk, med trygghet för arrendatoremas
själfständighet och brukningsrätt. •
9. En verksam
arbetareskyddslagstiftning, i främsta rummet:
a) Oinskränkt föreningsrätt.
Afskaf-fande af alla klasslagar (Åkarpslagen,
legostadgan m. fl.), som hindra arbe-
tarnas rörelsefrihet. Sjölagens
reformering;
b) lagstadgad 8 timmars arbetsdag;
c) förbud mot användande i
industrin af barn under 15 år;
d) inskränkning af nattarbetet;
e) förbud mot trucksystemet.
10. En tidsenlig och allt mer
omfattande yrkesinspektion.
11. Skyldighet för samhället att
genom en effektiv folkförsäkring på ett
humant sätt draga försorg om alla sina
medlemmar vid olycksfall, sjukdom,
invaliditet eller arbetslöshet samt på
deras ålderdom.
12. Nykterhetssakens främjande
genom undervisning i alla offentliga
skolor om alkoholens natur och verkningar
samt genom stödjandet af en praktisk
nykterhetslagstiftning.
O. H. von Koch.
Tidskriftsöfversikt.
#?» />*•#»«*/»«’ 1 en artikel i
januari-numret af Soc.
Monats-Ption hef‘e behandlas frågan
om upprättandet af
arbetsamt i Tyskland. Under det att allt
flera sociala intressegrupper erhållit en
af staten erkänd representation, så är
arbetarkåren, den till omfånget
betydligaste intressegruppen, alltjämt i
saknad af ett med liknande rättigheter
ut-rustadt kollektivt ombud. Handels-,
jordbruks- och handtverkskamrame äro
ej annat än uttryck för olika
kapitalistiska intressen utan arbetames
nämnvärda medverkan, och fackföreningame
å andra sidan kunna aldrig såsom fria
sammanslutningar vinna den myndighet,
som en statens korporation innehar.
Det är ett i längden ohållbart tillstånd
att t. ex. skyddsbestämmelsernas
öfver-vakande lämnas till sådana organs
godt-finnande, hvilka i många fall ej besitta
den nödiga tekniska och praktiska
förbildningen därtill. För att råda bot
bl. a. på den nuvarande splittringen i
fråga om yrkesinspektionen, ha de tyska
socialdemokraterna väckt förslag om
upprättandet af ett riksarbetsamt med
därunder lydande arbetsamt och kamrar.
Arbetsamtet, som bör stå under
fabriksinspektörens ledning, får ej inskränka
sig till tillfälliga iakttagelser vid
revisioner o. s. v., utan bör stå i oupp-
hörlig kontakt med arbetarne. För
detta ändamål bör af amtet anställas
hjälpkontrollörer, som väljas af
arbetar-kamrarne och speciellt åläggas att
öfver-vaka skyddsbestämmelserna. Vidare
skulle all den myndighet, som
närings-lagen tilldelar landspolisen, öfverlåtas
på arbetsamtet. Men arbetsamtets
befogenhet kan aldrig sträcka sig utöfver
att afgifva allmänna förslag och
förordningar samt att, med biträde af en af
arbetare och arbetsgifvare sammansatt
kommitté, afgöra vissa uppkommande
tvistefrågor.
Ett ombud för alla de
angelägenheter, som angå arbetarne allena, skulle
däremot arbetarkammaren vara.
Visserligen ingå ej arbetarkamrar i det
socialdemokratiska programmet. Där
föreslås i stället en representation,
benämnd arbetskammare, på paritätisk
grund, men den paritätiska principen
har såsom oändamålsenlig redan
förkastats af framstående socialdemokrater.
Äfven inom borgerliga kretsar äro
me-ningarne på denna punkt mycket
delade, hvilket bl. a. framgick af en liflig
debatt i frågan vid >Gesellschaft fur
Soziale Reforms» årssammanträde. Då
de inom arbetarkammarens område
fallande frågorna uteslutande beröra
arbetarne, finnes likväl intet skäl, hvarför
ej de själfva skulle afgöra, huru undcr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
