Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jordbruksarbetarens ekonomiska
ställning höjas, och därigenom grundval
vinnas för hans moraliska och
samhälls-dugliga utveckling. Men för att
ge-nomdrifva tillfredsställande
lagbestämmelser beträffande löner och arbetstid
samt i öfrigt erhålla skydd mot
arbets-gifvarens godtycke, behöfves en
vältalig och outtröttlig representant för
jordbruksarbetarens intressen inom
parlamentet. Det är för detta syftes
vinnande, som den engelska
arbetarvärlden uppmanats att vid årets val
taga sig an sina efterblifna
landtkam-raters sak, och dessutom öfver hela
den engelska landsbygden igångsätta
en väckande politisk propaganda.
Genom valet af en jordbruksarbetames
kandidat vore första steget taget mot
det landtliga Englands vinnande för
arbetarrörelsen och dennas härigenom
betydliga stärkande.
(Labour Leader, febr.)
Liksom i Sverige har
ebninn~ ’ Danmark den nya
läro-verksstadgan gifvit
sam-skolan, som förr blott var
tolererad, officiellt erkännande. Huru
öfver-gången lämpligast bör ske från
särskola till samskola är därför i
Danmark liksom hos oss en fråga för
dagen. Rektorn vid Koldings högre
läroverk G. Bruun har framlagt sina
erfarenheter och synpunkter i frågan i
ett föredrag, hvarur följande är
häm-tadt.
I Kolding infördes samskolan 1896,
och då de högsta klasserna redan förut
varit öppna för flickor, var den
fullständigt genomförd 1901. Af eleverna
voro under det sista året 200 gossar
och 80 flickor med 10 lärare, 4 fasta
lärarinnor och 2 timlärarinnor.
Själfva undervisningen tyckes ej
bjuda svårigheter. Anlag och håg för
olika ämnen är individuellt utan
afse-ende på kön. Beträffande fysik och
kemi anser dock B., att flickorna
af-gjordt stå tillbaka för gossarne, och
tillskrifver han detta brist på praktisk
blick. Denna brist är emellertid ej att
söka i deras natur, utan i uppfostran
och ett mindre praktiskt bruk af deras
fritid. Så småningom framträda
dessutom vissa typiska egendomligheter.
Flickornas styrka ligger i minnet och
fantasien, deras svaghet i
resonne-manget och öfverblicken. Men just
de båda könens olikhet i intressen är,
samtidigt som den ställer stora kraf på
lärarens förmåga och omdöme, ägnad
att gifva undervisningen större lif och
fyllighet. En duktig lärare skall ej
finna svårighet att undervisa flickor,
ej häller en lärarinna att undervisa
gossar. De båda könens likställighet
fordrar ovilkorligen, att inom
lärare-kåren anställes ett efter flickornas mängd
afpassadt antal lärarinnor, ty med fullt
fog framhålles, »att en gosskola ej blir
samskola därför att den öppnas för
flickor».
Det centrala i samskolan är likväl
det moraliska spörsmålet. Den
ängslan, som präglat uppfattningen på denna
punkt, spåras i de äldsta, af
ekonomiska skäl inrättade samskolorna. Man
gaf gossar och flickor skilda lekplatser,
och i klasserna placerade man dem på
hvar sin sida af gången alldeles som
i landtkyrkorna. Detta är en parodi
på samskola, där man liksom med
pekpinne gör barnen uppmärksamma på
att man misstänker dem. Har man
emellertid insett,att samundervisningens
fördel växer, i den mån gossar och
flickor umgås som kamrater, så söker
man att på allt sätt blanda dem om
hvarandra. I de högsta klasserna böra
för öfrigt eleverna själfva få välja sina
platser. Disciplinen är enligt B:s
erfarenhet lättare än i en ren gosskola och
efter lärarinnornas uppfattning äfven
lättare än i flickskolor.
Om elevernas inbördes förhållande
yttrar hr B.: »Jag tror icke, att de ha
rätt, som förklara, att gossar och flickor
i en samskola ej äro medvetna om
könsskillnaden. Denna känsla är
alltför stark för att kunna utplånas af
gemensam skolgång; och beklagligt vore,
om den senare skulle ha sådan verkan.»
Ej heller, säger han, får man hysa
sang-viniska förhoppningar om, att
samskolan skall bli universalmedlet mot
sexuella oarter i öfvergångsåren. Detta
såväl som det osunda och lättsinniga
dryftande af könsliga spörsmål kan
blott en allvarlig och finkänslig
upplysning i hemmet utrota. Faran för
att dessa ämnen i samskolan skulle
dryftas gemensamt, anser B. alldeles
utesluten. I motsatt fall vore
samskolan dömd. Tvärtom, säger han, har
han alltid funnit tonen gossar och
flickor emellan anständig och naturlig
och deras umgänge liknande syskons
i ett godt hem — grundadt på aktning
och gemensamma intressen. -Det skall
hos de två parterna växa fram en kraf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
