Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af böcker m. m. skulle det tidsödande tekniska arbetet högst betydligt
förminskas, och genom biblioteksmännens samarbete skulle deras verksamhet
vinna i styrka och omfattning. Härom har Nyhuus förut uttalat sig
i denna tidskrift (1 årg. sid. 25.)
Från ¿»/¿//ofe&skooperationen är steget ej långt till
Den kooperativa ^¿kooperationen. Den sådd, som Advokat O.
rörelsen. Dehli — denna rörelses främste man — för ett tiotal
år sedan sådde, börjar nu att spira upp. Det finnes ej mindre än 5
kooperativa föreningar i Kristiania, som tillsammans ha bortåt 2,600
medlemmar, tillhörande alla samhällsklasser. Ett af dessa företag —
Kristiania Kooperative selskab — hade under fjolåret en omsättning af
108,000 kr. och en nettovinst på 13,000 kr. Kooperatörernas
företagsamhet framgår af deras lyckade försök att hyra Nationalteatern för
att där gifva kooperativa föreställningar till en tredjedel af det vanliga
priset.
Till sommaren ämnar man få till stånd en sammanslutning af hela
landets kooperativa företag.
4 ia 4311 ^ur mycket — e^er hur ^tet — känna vi till
btatslan till egna egna-hems-rörelsen i Norge? Vilja vi studera den
hem. jgj staten har tagit i densamma, är det skäl att
söka upp prof. Ebbe Hertzberg, en af de mest imponerande
personligheterna i Norge. Han har som direktör för hypoteksbanken fått om
händer den “Arbeiderbrug och Boligbank“, som upprättades 1903.
Prof. H. är på det hela taget belåten med resultaten af bankens ettåriga
lånerörelse. Man kan åtminstone säga att det är en god grund att
bygga på. Särskildt ha lånen till småbruks förvärfvande visat sig
fördelaktiga både för arbetarne och bönderna, som försälja jorden.
Lånen äro visserligen ej stora, emedan egendomsvärdet är begränsadt
till 3,000 kr., då det som bekant i Sverige får uppgå till 4,500 kr.,
och äfven arealen är noga bestämd — 50 å 200 ar — men räntan
är låg (3l/2 procent), återbetalningstiden lång (42 år), hvarjämte under de
5 första åren ingen amortering förekommer. Lånen utdelas efter förslag
af inom samtliga kommuner tillsatta kommittéer, där arbetare och bönder
skola vara representerade, och den nödvändiga borgen lämnas af
kommunerna, dock till ett belopp af samtidigt högst 150,000 kr. Lånen
till bostadslägenheter äro mindre fördelaktiga (4 procent ränta, 28 års
afbetalning), men värdet å dessa får i städerna stiga till 5,000 kr., å
landsbygden 3,000. Dessa lån synas ej ha fått någon användning
i de större städerna och äfven i industrisamhällen ha de ej häller
erhållit förtroende, på grund af där rådande osäkra arbetsförhållanden.
Som det för hvarje år disponibla lånebeloppet är 3 millioner kr., kunna,
under antagande af att hvarje lån i medeltal belöper sig till 1,000
kr., omkring 3,000 egnahem och småbruk årligen komma till stånd.
Som synes har man i Norge centraliserat denna lånerörelse,
hvar-emot man i Sverige genom de 26 hushållningssällskapen tillämpat en
motsatt princip. Nu få vi försöka hvilket system som är
fördelaktigast !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
