Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärlingsväsendets ordnande m. m., om hvilka realfrågor det redan från
början visat sig vara af den största vikt att få bestämmelser träffade
— och i afvaktan på att dessa bestämmelser skulle kunna ernås, blef
Verkstadsföreningens i maj 1903, d. v. s. omedelbart före den stora
striden, fattade beslut om förbud för Verkstadsföreningens medlemmar
att med sina arbetare ingå kollektivaftal om minimilöner, grundade på
arbetames ålder, fortfarande gällande. Till följd af sistnämnda beslut
skulle därom redan på flera håll träffade aftal upphöra, och några nya
sådana aftal finge, som nämndt, ej ingås.
I december 1903 förelågo de ofvannämnde särskilde kommittera-*
des förslag till öfverenskommelser dels ang. behandling af arbetstvister
och dels ang. minimilön, lärlingars utbildning, ackordsarbete, arbetstid,
öfvertidsarbete m. m., hvilka förslag därefter af den ursprungliga, stora
förhandlingskommittén, öfverlämnades till vederbörande organisationers
granskning med tillstyrkande i hu/vudsak af förslagens antagande.
Förslagen blefvo ock utan väsentligare ändringar antagna af arbetames
organisationer, hvaremot Verkstadsföreningen framställde ett flertal
ändringsförslag. Förhandlingskommittén sammanträdde nu ånyo — i mars 1904
— och lyckades efter flera dagars arbeten åstadkomma sina enhälligt
biträdda slutliga förslag, sedan Verkstadsföreningens samtliga
representanter medgifvit, att det af Verkstadsföreningen nu påyrkade tillägget,
att “föreningsrätten skulle lämnas oförkränkt-, icke i själfva aftalet
skulle erhålla den uttolkning, som Verkstadsföreningen föreslagit och
hvilken arbetarne fruktade kunna misstydas. Äfven i öfrigt blefvo
nära nog alla Verkstadsföreningens ändringsförslag godkända.
Förslagen i nu föreliggande skick blefvo, som nämndt, enhälligt tillstyrkta
till antagande, och förhandlingskommittéen aftsåg det densamma
lämnade uppdrag vara slutfördt.
Då sålunda förslagen blifvit så grundligt genomdebatterade och
Verkstadsföreningen fått igenom så godt som alla sina framställda
yrkanden, samt de slutliga förslagen hade blifvit enhälligt tillstyrkta af
samtliga förhandlingskommitterade, hade man ju nu kunnat förvänta, att
hinder för deras antagande icke vidare skulle möta utan att slutliga
aftal nu skulle kunna träffas. Arbetareorganisationema godkände ock
förslagen i deras helhet och förklarade sig beredda att skrifva under
aftalen, men ej så Verkstadsföreningen, som vid allmänt möte
egendomligt nog, enligt hvad det uppgifvits, på sin öfverstyrelses förslag
fortfarande gjorde svårigheter och fordrade dels att i
förhandlingsformerna ovillkorligen skulle införas den enligt arbetarnas uppfattning
misstänkta uttolkningen af föreningsrättsbestämmelsen och dels att i det
andra aftalet — om minimilöner, lärlingsväsendets ordnande m. m. —
skulle stipuleras, att aftal om minimilön ej skulle träffas, förrän en
öfver-enskommelse om lärlingars utbildning kommit till stånd.
Genom detta Verkstadsföreningens ultimatum var ett slutresultat
omöjliggjordt. Från arbetames sida gjordes visserligen flera försök att
få det resta hindret undanröjdt och föreslogs ett obetydligt tillägg till
den af Verkstadsföreningen gifna uttolkningen af
föreningsrättsbestämmelsen, hvarigenom den af dem fruktade misstolkningen var omöjlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>