Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid läraremötena och kan skolan äfven vid sitt arbete för dennas
främjande påräkna ett godt stöd såväl af präster som lärare.
Det är, som synes, ett vidsträckt arbetsfält, folkhögskolan i
Matar-engi verkar på. Men medvetandet af, att här om någonstädes är en
mission att fylla, gör dock ett till synes tungt arbete lätt och har
hållit krafter och mod uppe hos såväl lärarepersonal som föreståndare,
hvilken senare nog ännu ej är nöjd med den utveckling, skolan
genomgått, utan helt säkert skall utfinna nya områden för dess verksamhet,
och icke blott uttänka dem utan också omsätta dem i praktiken.
Därför borgar bäst det 6 åriga arbete, han redan nedlagt i skolans’ tjänst.
Josef Thorsoii.
Vid Tomedalens landtmanna och folkhögskola tjänstgöra f. n. utom
föreståndaren och hans fru 1 agronom, 1 fil. kandidat, 1 slöjdlärare, 1 rättare, 1
skolkökslärarinna, 1 slöjdlärarinna, 1 mejerska samt 2 biträdande lärarekrafter.
Elevantalet har under de gångna 6 åren växlat mellan 35 och 40, hvaraf
15 å 16 kvinnliga. Eleverna äro uppdelade i en landtmannaskole- och en
folk-högskoleafdelning. I den senare bedrifves undervisningen vissa t. gemensamt,
men i de flesta ämnen meddelas undervisningen i skilda lag, den manliga
af-delningen, den kvinnliga och afdelningen för finsktalande elever.
Månadsrevy.
Renhåll-
Bland de händelser,
»/homm; som under den förflutna
ken mänaden beslag på
allmänhetens intresse, har
knappast någon förmått till den grad
fängsla uppmärksamheten som de olika
arbetskonflikterna. Bland dessa märkes
särskildt renhällningssträjken, som
genom oförutsedda händelser fick ett
allvarligare förlopp än man från början
kunnat vänta, och hvilken var af
beskaffenhet att väcka debatt om ett
flertal mycket viktiga principfrågor.
På grund af önskad löneförhöjning
uppsade stadens renhållningsarbetare
sitt aftal med staden, och då uppgörelse
ej kunde träffas, utbröt sträjk. Den
egentliga stridsfrågan rörde de s. k.
kollektiva aftalen — öfverenskommelser
angående löner, arbetstid m. m., som
fastställas af arbetarnes organisation och
arbetscheferna. Ehuru ett sådant aftal
varit gällande två år, ville stadens
förvaltande myndighet —
Drätselnämndens andra af delning — ej ingå därpå,
liksom densamma på förhand ställde
sig emot hvarje förhandling med
fack-föreningarne och bestämde att
sträj-kande renhållningsarbetare skulle
betraktas som afskedade
Sedan sträjken pågått ett par dagar,
inträffade något, som gaf striden en
särdeles elakartad karaktär. I
tidningarna utfärdades ett upprop, prägladt
af en nästan oförlåtlig kortsynthet.
Genom detsamma uppmanades
studenterna ur stadens olika läroverk att
lämna renhållningsverket sitt bistånd
i den pågående konflikten. De unge
männen ville ställa sig utanför hvarje
social-politisk åsikt och handlade blott
i hygienens intresse. De ansågo intet
arbete ‘förkastligt* (!), blott det gagnade
samhället. Uppropet slutade >visen
er värdiga namnet student!» En stor
mängd nyblifna studenter enrollerades
också som arbetsvilliga, och snart fingo
de arbetskamrater i elever från
elementarläroverken, och under polisbevakning
sökte dessa ersätta yrkesarbetarne.
Bland allmänheten väckte studenternas
och skolgossarnes deltagande i
konflikten olika stämningar, och
tidningarna öfversvämmades af insändare för
och emot den frivilliga arbetskåren.
Att alla dessa Insändare voro anonyma
behöfver väl knappast anmärkas.
Protester afgåfvos från studenter vid
Stockholms högskolor, Uppsala, Lund m. fl.
orter, hvari framhölls det meningslösa i
att studenterna såsom sådana skulle äga
vare sig rätt eller plikt att ingripa i
arbetskonflikten. — Man kan högakta
de motiv, som förmådde många af
dessa att fatta kvasten och som nog
hade sitt upphof i en stark känsla
för samhällets kraf; men ofta skedde
det väl utan tanke på sakens inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
