Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommunala och sociala frågor komma till behandling, i andra fall har
man arrangerat “läse- och samtalsaftnar“ för samma ändamål. Ej sällan
ha dessa diskussioner ledt till något praktiskt resultat. I Engelholm
t. ex. har styrelsen för rösträttsföreningen därigenom föranledts att hos
stadsfullmäktige petitionera om fri lokal för läsestuga och att sedermera
äfven lägga hand vid ordnandet af densamma. I Västervik har den
kvinnliga rösträttsföreningen med intresse arbetat på en praktisk
lösning af skolköksfrägan, och i Skara har styrelsen i föreningen för
kvinnans politiska rösträtt tagit initiativ till åstadkommande af en
“folk-bamträdgård“ efter Fröbels mönster, för hvars realiserande en särskild
förening sedan bildats.
Med synnerlig förkärlek har man inom olika föreningar behandlat
fattigvårdsfrågan. I Halmstad, där denna fråga 2 särskilda gånger varit
föremål för diskussion inom rösträttsföreningen, ha icke mindre än 37
medlemmar af densamma ingått i den frivilliga fattigvården, och i
såväl Hudiksvall som Varberg föreligga initiativ från rösträttsföreningarnas
sida för att bereda kvinnor tillfälle till inflytande inom den offentliga
fattigvården.
En fråga, som nära berör stora grupper af kvinnor, är den om
skyddslagstiftning. Med anledning däraf att en revision af denna
lagstiftning nu förberedes, har rösträttsföreningen i Malmö nyligen efter
ett föredrag af doktor Sofia Holmgren gjort ett uttalande i denna fråga,
som förordar kvinnliga yrkesinspektörer, skärpta skyddsbestämmelser för
bamsängskvinnor med lagstadgadt understöd under den fastställda
fritiden, men i öfrigt samma skyddslagar för kvinnor som för män.
Det sociala arbete, som hittills kan påvisas från de kvinnliga
rösträttsföreningarnas sida, kan visserligen sägas vara mera en tendens än
ett resultat. Men redan tendensen är märklig nog. Den visar först
och främst, att krafvet på nya samhälleliga rättigheter här är starkt
förbundet med känslan af nytt samhälleligt ansvar, och den visar en ärlig
sträfvan att sätta sig in i samhälleliga spörsmål, som något erinrar om
det förhållandet, att då kvinnorna i Colorado fått rösträtt, flera böcker
i socialpolitiska ämnen förbrukades på ett år, än som förut sålts under
hela den tid Colorado varit till såsom stat.
Det sociala arbete, som nu till en början upptagits inom
röst-rättsorganisationerna, visar också, hvilka områden det är, som ligga
kvinnornas intressen närmast och hvar de alltså kunna väntas göra sina
mest betydande insatser, då de — låt oss säga i en snar framtid —
ernå politiskt inflytande. Är det förmätet att antaga, att de frågor,
som nu mest ifrigt studerats och diskuterats inom de
rösträttsintres-serade kvinnornas kretsar, skulle hafva något att vinna af den kvinnliga
rösträttens genomförande? Eller kan man icke hoppas, att dessa kvinnor,
som redan nu sträfva att göra nyttiga insatser i samhällslifvet, en gång,
rustade med större maktmedel, skola visa sig som nya, goda
hjälptrupper i det sociala reformarbetet?
Äfven ur en helt annan synpunkt än de förut anförda, har man
att hoppas socialt gagn af den kvinnliga rösträttsrörelsen. Det har
nämligen inom denna rörelse allt ifrån början sträfvats efter att sammanföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
