Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var under 1800-talets sista årtionden, som i sistnämnda
af-seende ett nytt skede i sjukkasse väsendets historia inträdde, fram kallad t
af de nya samhällsförhållanden, som den industriella utvecklingen
skapat. Viktiga sociala spörsmål väcktes af dem till lif, hvilkas lösning
påkallade statsmakternas ingripande. Bland -dessa blef
arbetareförsäkrings-frågan snart en af de mest brännande. Inom kort var man i de flesta
af Europas stater sysselsatt med omfattande arbeten i syfte att
åvägabringa en arbetareförsäkringslagstiftning, hvarvid bland olika arter af
arbetareförsäkring af flere skäl sjukförsäkringen kom att i ett af de
främsta rummen uppmärksammas. Därmed gafs en anledning att
underkasta sjukkasseväsendet ett närmare studium; i sjukkasseväsendet fann
man nämligen en redan utbildad organisation, af hvilken i ifrågavarande
hänseende åtskilligt fanns att lära, och genom hvars vidare utveckling
eller ombildning en lösning af sjukförsäkringsfrågan syntes kunna ernås.
I Tyskland upptogos dessa arbeten först på allvar och där kom
man äfven först till ett afgörande resultat. Redan 1883 antogs den lag,
genom hvilken sjukförsäkringsfrågan i detta land i allt väsentligt vann
sin lösning. Den tyska sjukförsäkringslagen utgör det betydelsefullaste
steg, som hittills tagits på detta område. På den senare utvecklingen
inom andra länder har Tysklands föredöme utöfvat ett mycket stort
inflytande. Sedermera har sjukkassefrågan fått en för längre framtid
bestående lösning i hufvuddrag bl. a. i Österrike 1888, Ungern 1891
och i Danmark 1892. I andra länder har man i allmänhet efter hand
vidtagit upprepade åtgärder till sjukkasseväsendets befrämjande, allt
under det att arbetet på dess vidare utveckling mer eller mindre
offentligt fortfarande pågår och nya förslag förberedas eller dryftas.
De åtgärder, som i olika länder blifvit vidtagna eller föreslagna
för sjukkasseväsendets ordnande, låta mer eller mindre afgjordt
hänföra sig till tvenne olika system. Det ena systemet, som vi här
för korthetens skull kunna kalla “tvångssystemet“, har i Tyskland först
införts. I Österrike och Ungern har detsamma, om ock ej i fullt lika
sträng form, tillämpats, inom andra länder räknar detsamma talrika
anhängare. Systemet påbjuder obligatorisk sjukförsäkring af arbetare.
Det ekonomiska understöd utifrån, hvaraf sjukkasseväsendet ansetts vara
i behof, hafva arbetsgifvame blifvit ålagda att lämna, hvar och en i
förhållande till det antal försäkrade arbetare han sysselsätter.
Sjukkassornas verksamhet och de försäkrades skyldigheter och rättigheter
äro bestämdt begränsade. Systemet åsyftar i främsta rummet att
åstadkomma en arbetaresjukförsäkring, lagstiftningen berör därföre
sjukkasseväsendet hufvudsakligen i hvad angår dess förmedling af den
obligatoriska sjukförsäkringen, men ingriper föga i fråga om dess
verksamhet i öfrigt.
Det andra systemet, som vi kunna kalla “ frivillighetssystemet", är
f. n. förherrskande inom så godt som alla öfriga länder. Detta system
afser att under statens mer eller mindre stränga kontroll och under dess
skydd utbilda ett efter betryggande grunder arbetande men frivilligt
sjukkasse väsen på det redan beståendes grund. Försäkringstvång
på-bjudes följaktligen icke. Ekonomiskt understöd utifrån har, då så ansetts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
