Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För bestridande af sina kostnader äro de tyska sjukkassorna
hufvudsakligen hänvisade till de regelbundna afgifter, som lagen ålägger
dels sjukkassemedlemmame själfva, dels deras arbetsgifvare att erlägga
enligt följande bestämmelser:
Hvarje medlem skall till sin sjukkassa inbetala en viss procent af
sin aflöning, eller, rättare sagdt, af den förut omtalade
normaldagaf-löningen, och hans arbetsgifvare är förpliktigad att erlägga ett hälften
så stort belopp. I de kassor, som lämna sina medlemmar understöd
endast i den minsta utsträckning, som lagen medgifver, få medlemmens
och arbetsgifvarens samfällda afgift i regel ej öfverstiga 1 1/2 proc. af
af lön ingen. Inom sjukkassor, där understöd i större utsträckning
förekomma, kan afgiften höjas till 3, 4 i/i och 6 proc.1, allteftersom kassan
tillhör den ena eller andra af de förekommande olika slagen. Vid
inträde i sjukkassa erlägges en inträdesafgift af den, som förut ej varit
sjukförsäkrad. Kostnaderna för understöd till de försäkrades
familjemedlemmar betäckas vanligen genom extra uttaxering. Det tillkommer
arbetsgifvaren att förskottsvis i samband med aflöningarnes utbetalande
erlägga såväl sin egen som sina arbetares afgifter. Skulle de
lagstadgade afgiftema någon gång visa sig otillräckliga, tillkommer det i
vissa fall» kommunerna, i andTa fall arbetsgifvarne att tillskjuta hvad
som felas.
I efterföljande tablå hafva vi sökt med siffror visa dels hvilka
fordringar ett sjukkasseväsen med den utsträckning af verksamheten,
som förekommer i Tyskland, skulle ställa på de enskilda medlemmame,
om ekonomiskt understöd utifrån icke vore att påräkna, dels i hvad
mån de tyska sjukkassornas utgifter i verkligheten drabba såväl
med-Iemmarne som deras arbetsgifvare.
1898 1899 1900 1901 1902
Samtliga utgifter, fördelade jämt på hvarje
14,12 15,ao 15,08 16,35 16,46
Däraf för begrafningshjälp (kronor)......... 0,52 0,56 0,50 0,5« 0,54
Genomsnittligt årligt medlemsbidrag (kronor) 10,5« 10,40 10,73 10,05 11,28
4,80 5,00 5,17 5,26 5,45
Arbetsgifvarnes andel i utgifterna (proc.),.. 30,8 29,i 28,8 28,6 29,5
Arbetsgifvarnes andel i utgifterna med bort¬
seende från begrafningshjälpen (proc.)... 31,1 30,o 29,7 29,5 30,8
Arbetsgifvarne bidraga sålunda i Tyskland till bestridandet af
sjukkassornas utgifler i proportion till de•af medlemmarrte erlagda afgiftema,
närmare bestämdt med hälften så mycket. Härigenom äro, trots den
betydliga utsträckningen af sjukkassornas verksamhet, medlemsafgifterna
dock ej alltför höga. Betrakta vi exempelvis år 1902, så hade utan
hjälp utifrån kassornas utgifter erfordrat ett årsbidrag af medlemmame,
uppgåeHde till i genomswitt omkring 16 kr., men emedan arbetsgifvarnes
bidrag uppgingo till tredjedelen af samtliga utgifterna och i genomsnitt
1 Före 1904 resp. 2, 3 och 4 V‘2 proc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
