Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under det att t. ex år 1903 kassornas utgifter, i afsaknad af
statsunderstöd m. m., skulle hafva kräft ett genomsnittligt bidrag af hvarje
medlem af 10 kr. 60 öre, inskränkte sig detta bidrag i verkligheten till
7 kr. 6 öre, detta tack vare i främsta rummet statstillskottet, som
utgick med 3 kr. 7 öre för hvarje medlem i genomsnitt och täckte nära
en tredjedel af samtliga utgifterna. Det har visat sig, att det danska
statsbidraget i sin helhet alltsedan det börjat utgå, till storleken mycket
nära motsvarat de erkända sjukkassornas sammanlagda utgifter för
läkare-vård. De danska sjukkassorna åtnjuta äfven bidrag af dels kommunerna,
dels utomstående enskilda personer, s. k. hedersledamöter, i
sjukkassornas räkenskaper spela dessa bidrag dock en underordnad roll.
Såsom ofvan nämnts lämna de danska sjukkassorna ofta äfven
begraf-ningshjälp. Därigenom ställa sig dylika kassors utgifter något högre
än hvad ofvan nämnts. Ehuru den danska sjukkassestatistiken i detta
afseende ej lämnar några direkta upplysningar, synas de uppgifter, som
meddelas rörande en i Danmark existerande återförsäkringsförening för
begrafningskassor, i hvilken ett stort antal af de erkända sjukkassorna
deltaga, gifva vid handen, att i genomsnitt det årliga bidraget till
be-grafningshjälp pr medlem utgör 1 kr. 50 öre, motsvarande ett
genomsnittligt begrafningshjälpsbelopp af närmare 100 kr. I enlighet härmed
skulle de kombinerade sjuk- och begrafningskassornas samtliga utgifter
under år 1903, fördelade på hvarje medlem uppgå till 12 kr. 10 öre,
de årliga medlemsbidragen till 8 kr. 56 öre, och statsbidragets andel i
en dylik kassas utgifter belöpa sig till 25,4 procent.
Tillslutningen till de erkända sjukkassorna är i Danmark mindre
än i Tyskland, men å andra sidan betydligt större än i Sverige.
Antalet medlemmar i procent af folkmängden och procenttalet kvinnliga
medlemmar ställa sig för åren 1899—1903 på följande sätt:
1 1899 1900 1901 1902 1903
Medlemmar i proc. af befolkningen......... ll.i 12,8 13.4 14.6 15,2
Kvinnor i proc. af medlemsantal ............ 49 49 49.5 49.7 51,i
Vi gå nu att lämna en framställning af förhållandena inom det
svenska sjukkasseväsendet och vilja då först kasta en kort återblick på
de viktigaste momenten i dess historia under senare tider.
Ehuru man kan spåra ett begynnande sjukkasseväsen äfven hos oss
rätt långt tillbaka i tiden, är det dock egentligen sedan 1860-talet, som
sjukkasseväsendet i Sverige vunnit någon större omfattning. Den första
statistiska undersökningen rörande vårt lands sjukkassor afsåg tidpunkten
vid 1884 års slut. Omkring 950 kassor voro då i verksamhet, hvilka
räknade ungefär 121,000 medlemmar, motsvarande 2,7 procent af rikets
folkmängd. Undersökningen gaf vid handen, att sjukkasseväsendet hade
att kämpa med stora svårigheter och i sitt dåvarande skick var alltför
litet ägnadt att fylla sin uppgift. Något stöd af lagstiftningen eller
någon uppmuntran från det allmännas sida hade intill denna tid icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
