Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betsgifvaren sysselsätter arbetare, som
ej tillhöra viss förening. Å andra sidan
äger arbetsgifvare ej vidtaga åtgärder
i syfte att förhindra arbetares
anställning hos annan arbetsgifvare. Såsom
sådan åtgärd skall ej vara att anse
an-gifvande i arbetsbetyg af vitsord om
arbetarens arbetsduglighet och
uppförande“.
Angående arbetsprisbestämmelsema
hade hr Günther sökt så noga som
möjligt finna en medelhöjd mellan de
olika intressenas fordringar.
Arbets-gifvarna ställde sig i det hela välvilliga
mot förslaget, men icke så arbetarna,
som påstodo att de i vissa punkter
redan vunnit mera än förslaget
innehöll. Å ett första möte mellan partema
den 5 aug. vanns ingen enighet. Det
beslöts emellertid, att sedan
organisationerna inom de särskilda facken fört
förhandlingar med hvarandra, nytt möte
skulle äga rum den 12 aug.
Byggmästareföreningen ville dock att
styrelserna, ej de delegerade för
murareförbundet och byggmästareföreningen
skulle sammanträda, enär den ej
väntade sig något resultat af de
delegerades möte.
/ Hom »«•/> som utnämndes den 2
augusti beröra
ytterlig-regeringen, heterna hvarandra med
Första-kammarmajoritetens ledare
Lun-deberg och liberala samlingspartiets
chef Karl Staaff. Redan af dessa båda
namn synes det att den nya regeringens
enda samlande uppgift är att pa ett med
Sveriges intressen och nationella heder
öfverensstämmande sätt genomföra
riksdagens unionsupplösningsprogram. Af
ett visst intresse ur social synpunkt
är valet af den nye jordbruksministern:
det är första gången i Sveriges historia
som en statsrådstaburett intages af en
hemmansägare och en person som blott
åtnjutit folkskole- och
folkhögskole-undervisning.
visar emigrantstatistiken
för första halfåret 1905.
SIJJTOT j januari_, jUI)j 1904
utvandrade från svenska hamnar 7,660
svenska medborgare under det att
motsvarande siffra för 1905 uppgår till 9,470.
Det har uppgifvits, att fruktan för
krigiska förvecklingar med Norge förmått
en del att utvandra, men detta är i så
fall säkerligen ett ytterst försvinnande
fåtal. Naturligare är att tänka på den
rådande industriella striden med dess
släptåg af nöd och arbetslöshet, hvar-
igenom många förmåtts att vända
hemlandet ryggen, så mycket mer som
Förenta Staternas järn- och stålindustri
f. n. visar ett alldeles särskildt uppsving.
c«u»mc&/> Med hänvisning till de
svåra moraliska och
sani-tära vådor som alkohol-
missbruket medföra,
haf-förbund. ya ett anta, {ör nykter_
hetsarbetet intresserade officerare
utfärdat ett upprop till bildandet af ett
Svenska officerarnas nykterhetsförbund.
Däri påpekas bl. a. hurusom de
värnpliktige själfva flerstädes inom landet
igångsatt en varmt patriotisk
nykterhetsrörelse, som kan blifva af
genomgripande betydelse. Tiden vore därför
kommen för intresserade officerare,
särskildt de yngre, som stå de
värnpliktige närmast och kunna inverka på
dem genom personlig afhållsamhet, att
sammansluta sig.
Förbundet skulle grundas på följande
principer:
1) Afhållsamhet från alkoholdrycker,
innehållande mer än 2 V4 volymprocent
alkohol såsom njutningsmedel.
2) Samverkan mellan armén och
flottan.
tn* nrh teradekammarens beslut.
5Republiken tillåter och
skyddar hvarje religiös
kult såframt den ej står i strid med
statens lagar. Däremot erkännes ingen
kyrka såsom statsreligion och hela
kyrkobudgeten bortfaller. Reformens
klerikala motståndare, hvilka påstått
att staten velat komma åt den katolska
kyrkans stora förmögenhet, hafva
emellertid måst medgifva, att fördelningen
af densamma fotats på rättvisans och
billighetens grundval. Den fianska
“kulturkampen“, som redan Jules Ferry
påbörjade, och hvilken fortsattes under
Waldeck-Rousseau och Combes, har
nu under Rouvier vunnit sin lösning.
o Den stora
arbetsgifva-¿SnJ? ren Heinrich Freese i
Ber-frdira lin har utg’fvit ett arbete.
J * i hvilket förekommer en
del intressanta uppgifter rörande
förhållandet mellan arbetames inkomster
samt deras utgifter för bostadshyra.
I storstäderna, exempelvis Berlin, kan
i allmänhet ingen arbetarefamilj ha
råd att skaffa sig mer än ett rum och
kök. Hyrorna voro 1903 för gifta
arbetare: 1 rum 184 mark, ett rum och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
