Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glädjande nog synes ett stort antal fattigvårdsstyrelser göra sig
all möda för att samvetsgrannt besvara dessa formulär. När detta
skrifves ha bortåt 500 fattigvårdsstyrelser Insändt svar på kommitténs
frågor och att redan nu föreligger ett ytterst värderikt material af
tankar och förslag är otvifvelaktigt. Likväl har man rätt att hoppas att
den 1 oktober — tidsgränsen för svarens insändande — ett ännu
större antal skall vara inkommet. För att ge någon idé om hvilka frågor
omröstningen gäller, skola vi här redogöra för några af de viktigare.
En riktigare fördelning af fattigvårdsbördan är en fråga som
länge stått på dagordningen och flera gånger varit föremål för
riksdagens behandling. Nu tillfrågas fattigvårdsstyrelserna hvilka af
nedanstående förslag till frågans lösning synas dem lämpligast:
1. Kommunerna bestrida, liksom hittills, fattigvården för de
därstädes hemortsberättigade personerna. De kommuner, inom hvilka
fattigvårdsskatten öfverstiger en viss gräns, exempelvis 10 öre pr fyrk,
äro berättigade att genom Länsstyrelsen söka ersättning hos statsverket
med exempelvis 50 proc. af det öfverskjutande beloppet.
2. Fattigvårdssamhällena förstoras, så att samtliga kommuner inom
ett landstingsområde utgöra ett enda fattigvårdssamhälle.
(Härigenom förminskas antalet fattigvårdsprocesser,
fattigvårdsbördan fördelas jämnare mellan kommunerna och större enhet vinnes
vid fattigvårdens organisation.)
Ett annat förslag, som ofta diskuterats och som nu äfven
fram-ställes till ompröfning, är att hvarje kommun ägde del i en för länet
gemensam tvångs- eller annan strängare arbetsanstalt samt en asyl för
kroniskt kropps- och sinnessjuka (särskildt tuberkulospatienter), för
hvilka anstalters uppförande statsunderstöd skulle kunna sökas.
Frågan om en lämplig inspektion af fattigvården — hvarigenom
många nu rådande missbruk skulle kunna försvinna — är äfven
framställd. Styrelserna ha att yttra sig om denna inspektion bör ske genom
särskilda inspektörer, länsmän och kronofogdar eller genom annan
myndighet.
Den viktiga och på dagordningen stående frågan om
ålderdoms-försäkring önskas besvarad genom anslutning till ett af nedanstående
förslag eller eventuellt till något annat:
I. Frivillig försäkring. Hvar och en som öskar tillförsäkra sig
ett ålderdomsunderstöd äger att till en statsanstalt inbetala viss låg,
månatlig afgift under ett visst antal år. Af staten tillskjutes samma
belopp, och pension utfaller efter fyllda 60 år, oberoende af den
försäkrades dåvarande inkomst?
II. Obligatorisk försäkring. Af hvarje myndig medborgare uttages
såsom skatt viss årsafgift, hvarefter med bidrag af statsmedel pension
utbetalas till den som vid 60 års ålder icke åtnjuter inkomst till visst
belopp?
Bör vid ordnandet af sådan obligatorisk försäkring årsafgiften sättas
lika för alla, utan hänsyn till inkomsten, eller bör den göras beroende
af densamma? Böra pensionerna bestämmas lika för alla eller böra de
rättas efter pensionstagarnes föregående inkomster?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
