Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges första Trädgårdsstad.
Ett förslag.
Trädgårdsstadsfrågan har redan ett par gånger förut bragts på tal
i Social Tidskrift, af herr G. Siösteen 1903 samt i denna årgångs
första häfte af tidskriftens redaktör, hvarvid trädgårdsstadsidén bekantgjorts
med exemplifiering i mr Cadburys skapelse och koloni i Bournville
invid Birmingham samt tillkomsten af den nya engelska trädgårdsstaden
vid Letchworth-Hitchin, världens första egentliga trädgårdsstad, mr
Howards tanke och förslag, som nu efter sorgfällig förberedelse sedan
ett par år är under omsättning till verklighet.
Genom Englands försorg och föredöme har frågan blifvit aktuel i
flere länder. “Garden City Association“ bedrifver ifrig propaganda för
saken icke blott hemma, utan äfven flerestädes utomlands. Så har
Tyskland fått sitt “Gartenstadt-Gesellschaft“. Frankrike en “Association
des cités-jardins“ och äfven i Belgien, Holland och Amerika ha dylika
föreningar eller sällskap bildats, hvarförutom i de sydromanska länderna
sådana äro i görningen.
Trädgårdsstaden, hvars definition till viss grad ligger i
benämningen, har till sin uppgift att på sitt bättre och rymligare tillmätta samt
mera rationelt ordnade område skaffa sundare bostads- och lyckligare
lefnadsförhållanden, men äfven att bereda industriella och merkantila
fördelar. Denna nya stadstyp får främst sin mission i de stora
kulturländerna med dess millionstäder samt länder med trångbodda städer och
öfverbefolkade fabriksorter. Den kommer så att säga att verka som
afledare för »kongestionerade» storstäder. Men huru skulle saken te sig
för vårt glest bebyggda och folkfattiga land? Kan ej flertalet af våra
landsorts- och småstäder gälla såsom trädgårdsstäder? Och sammaledes
våra uppstående villaförstäder och stationssamhällen? Visserligen torde
de vara välförsedda med trädgårdar och spatiöst bygda, men många
bland dem äro ingalunda lyckligt lagda och ordnade och sammantaget
med andra omständigheter långt ifrån mönstergiltiga. Vi behöfde ej
rata en modellstad eller ett mönstersamhälle, om ett sådant läte
frammana sig. Detta med afseende på rent yttre förhållanden. Ännu bättre
behöfva vi den i flera andra hänseenden.
Den roll får ej underskattas, som vår första trädgårdsstad, sådan
jag fattar den och dess uppgifter, efter jämförelse med motsvarande
utländska förebilder och våra egna kraf, kunde komma att spela i vår
nationelt folkliga pånyttfödelse och uppryckning, för hvilka det nya
samhället, bättre än hvarje annan plats, skulle kunna bli en central- och
utgångspunkt. Vårt land kan på intet vis sägas vara i någon förfallets
utförsbacke, och dock tarfvas i vissa hänseenden en uppryckning. Det
är här ingalunda fråga om ett modernt utopia, utan ett på verklighetens
grund planlagdt mönstersamhälle i materiel och andlig måtto. Dess
arbete och arbetssätt skulle afsevärdt gagna och påskynda vårt jordbruks
utveckling och likaledes gynna vår industri. Härmedelst skulle
egna-hemssaken och landets kolonisering befordras, en kolonisering, som
behöfver sträcka sig icke blott till “vårt Amerika“, Norrland, utan
öfver-hufvudtaget till alla våra provinser, som äro jämförelsevis folktomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
