Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Tiotimmars-dagen-]{+Tiotimmars-
dagen+} och
Robert
Owett.
I Tyskland finnes en
lagstadgad
11-timmarsar-betsdag. Men på grund
af enskilde
arbetsgifva-res insikt,
teknikensfram-steg och fackföreningames påtryckning
är arbetstiden inom de flesta industrier
numera väsentligt kortare. 1 trots häraf
framhärda de tyska myndigheterna i
sin vägran, att införa 10-timmarsdag
för fabriksarbeterskor, ehuru denna
reform mer än någon annan borde tala
till nationens förstånd och hjärta. Det
är inom textilindustrien (som år 1903
sysselsatte 379,555 eller 46,7 proc. af
samtliga tyska arbeterskor) som man
ännu håller fast vid den långa
arbetstiden. 11 timmars arbete betyder, då
man tillägger 2 timmars rast samt
vägen från och till fabriken, närmare 14
timmar utanför hemmet, återstår 10
timmar till dettas vård, barnens
uppfostran, till hvila och förströelse!
Försök att införa särskilda bestämmelser
för de gifta kvinnorna ha visat sig
outförbara, så till vida, att sådana med
säkerhet skulle leda till dessa kvinnors *
utträngande från arbetsmarknaden. Den
enda möjligheten är att alla arbeterskor
förskaffas en förkortning af arbetstiden.
Beträffande frågan om
textilindustrien och särskildt spinnerierna skulle
kunna uthärda en sänkning af
maximalarbetsdagen äro meningarne bland
arbetsgifvare mycket delade. En del
firmor ha redan lo timmars dag utan
att detta visar menliga följder, men de
flesta frukta utlandets konkurrens. Dock
kan det anföras, att England sedan 50 år
har 10 timmarsdag för textilindustrien,
Frankrike likaledes sedan IV2 år, och
Schweiz är betänkt att införa densamma.
Enligt en förklaring i riksdagen detta
år skulle Tyskland förhandlat med
närgränsande stater beträffande
lämpligheten af arbetstidens sänkning för
arbeterskor, men hade man menat, att
tiden därför ännu ej var mogen.
Det är ett egendomligt
sammanträffande, att det just var inom
spinnerierna som 10 timmarsdagen första
gången tillämpades och därjämte under en
tid och i ett land, som framför andra
utmärktes af det obarmhärtigaste
utnyttjande af mänsklig arbetskraft och
af den vildaste konkurrens, nämligen
i Storbritannien under förra hälften
af nittonde århundradet. Då visade
Robert Owen, att just genom
arbetstidens inskränkning, sinnrik organisa-
tion och skicklig ledning såväl som
genom arbetames uppfostran och
förädling, de största ekonomiska
resultaten kunna uppnås.
Nyligen utkom i Tyskland en
biografi öTver Robert Owen af Helene
Simon. Ej blott formellt står boken
utomordentligt högt, författarinnan har
framförallt lyckats att så framställa den
ädle mannen, att han, som från den
blygsammaste början blef en industriens
furste, återuppstår och träder i spetsen
för de sociala nydanare, hvilka ännu
efter hundra år kämpa för hvad han
betraktade som orsaken till sin
finansiella triumf, arbetstidens förkortande,
arbetames materiella och sedliga
höjande.
Owen föddes 1771 som en
handt-verkares son. Redan 18 år gammal
var han själfständig ägare af ett litet
spinneri, och två år senare kallades
han till arbetschef för en garnfabrik i
Manchester med 500 arbetare. Genom
den disciplin han på kort tid införde,
blef fabriken ett mönster för hela
trakten; snart gällde han för världens
förnämsta bomullsspinnare, och hans gam
betalades 40 proc. högre än
konkurrenternas. År 1799 inköpte han jämte
några kapitalister den vid Glasgow
belägna fabriken New-Lanark för 60,000
pd. När han tillträdde företaget gaf
detta ingen vinst; arbetarne, mest
sam-manrafsadt, tygellöst folk, voro ytterst
fiendtliga mot arbetsgifvarne;
barnarbetet missbrukades i ohygglig grad;
arbetstiden var 15—16 timmar.
Owens första omsorg gällde barnen.
Barn under 10 år fingo ej arbeta hos
honom. Vidare förbättrades bostäderna
och rensades gatorna. Själfva fabriken
reformerades, de bästa maskiner
anskaffades och den noggrannaste
ordning infördes. Arbetames slarf,
dryckenskap, osedlighet och oärlighet sökte
han förebygga genom allehanda
åtgärder. Källan till det onda fann han dock
förnämligast i en öfverdrifvet lång, kropp
och själ förslöande arbetstid. Denna
inskänktes först till 11 sedan till 10
timmar, under det konkurrenterna
arbetade ända till 16 timmar. Genom
bildandet af en konsumtionsförening
höjdes lönernas köpkraft med 25 proc.
I New-Lanark finna vi äfven början till
arbetarutskott, i det att arbetarne ägde
utse representanter att öfvervaka
gemensamma angelägenheter såväl som
att förhandla med arbetsgifvaren. Sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
