Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sanatoriebehandlingen är heller icke lämplig eller nödvändig för
alla lungsjuka. Det finnes många bland dem, som väl behöfva någon
vård och, framför allt, materiellt understöd, men som icke äro så sjuka,
att de behöfva lämna sitt arbete, sin familj och sitt hem för att
uteslutande vårda sin hälsa. Just för detta slags sjuka har behofvet af
vård af annat slag visat sig önskvärdt.
En fransk läkare, d:r Léon Bonnet, öppnade i början af år 1900
i Paris en anstalt, som afsåg att lämna obemedlade lungsjuka vård
och understöd i deras eget hem. Denna anstalt torde väl närmast
likna de sedermera kallade dispensaires antituberculeux, men den första
egentliga dispensären är den, som prof. A. Calmette inrättade i Lille,
“dispensaire Emile-Roux“, och som började sin verksamhet i februari
1901. Ehuru den ju endast varit något öfver 4 år i verksamhet har
den redan vunnit efterföljd på flera andra ställen i Frankrike, äfvensom
i Belgien, Holland och med vissa skiljaktigheter flerstädes i Tyskland,
samt nu senast här i Sverige.
Då det skulle blifva allt för vidlyftigt att här skildra verksamheten
vid prof. Calmettes dispensär, och då det utan tvifvel är af större
intresse att höra, hur dispensärverksamheten, lämpad efter svenska
förhållanden, tillsvidare bedrifvits, öfvergår jag till en kortfattad skildring
däraf.
På initiativ af prof. U. Quensel beslöt Sv. Nationalföreningens
mot tuberkulos kommitté i Uppsala län att i residensstaden inrätta en
dispensär, eller som den på svenska kallas, en understödsbyrd för
tuberkulösa. Sedan kommittén af Nationalföreningen erhållit ett
för-söksanslag af 2,000 kr. och en instruktionskurs gifvits för dem, som
anmält sig villiga att arbeta i byråns tjänst, började densamma sin
verksamhet i februari månad innevarande år.
Som regel lämnas endast understöd åt sådana tuberkulösa personer,
hvilkas tillstånd gifva hopp om tillfrisknande, och hvilka icke äro så
sjuka att längre sängliggande eller arbetsoduglighet är att befara.
Den som önskar blifva byråns understödstagare har att infinna sig
hos dess läkare å därför bestämda tider. Den sjuke underkastas då
en ingående läkarbesiktning, hans sjukdomshistoria antecknas, hans
upp-hostningar undersökas o. s. v. Befinnes han då lida af lungsot i sådant
stadium, att läkaren anser, att byrån bör taga befattning med den sjuke,
så aflämnar läkaren till byråns förestånderska en rapport öfver patientens
hälsotillstånd, de föreskrifter han bör iakttaga, och den föda han
huf-vudsakligast behöfver. Hans namn och bostad meddelas därefter till
den person (diakonissa), som åtagit sig att besöka byråns
understödstagare i det distrikt af staden där den sjuke bor, och efter ett tryckt
frågeformulär taga närmare reda på hans förhållanden. Diakonissan
aflämnar efter verkställdt besök ofvannämnda formulär till byrån, som
därigenom erhåller kännedom om den sjukes familjeförhållanden,
arbetsförtjänst, bostad m. m. Hans familj undersökes äfven, för att utröna
om alla dess öfriga medlemmar gått fria från smitta.
Därefter uppmanas den sjuke att infinna sig på byrån, där han
erhåller en påse, i hvilken han skall nedlägga sin tvätt, hvilken han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>