Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kontorets sida, har esomoftast kontorets framställningar till motparten
burit frukt. Och de myndigheter, till hvilka kontoret haft att vända
sig för erhållande af bevis o. dyl. hafva — tydligen för den goda
sakens skull — låtit sig angeläget vara att expediera både villigt
och fermt.
Något försök från rättssökande att begagna rättshjälpen utan att
vara därtill berättigad har, med något enda undantagsfall, icke
förekommit. Och någon svårighet att urskilja den obemedlade från den
mera bemedlade, som bör hänvisas till advokatbyrå, där biträde lämnas
mot arfvode, har i praktiken visat sig icke förefinnas.
Bland dem, som besörja tjänstgöringen, återfinnas icke blott de
yngre medlemmame af Sveriges advokatsamfund, utan äfven många af
de äldre och mest erfarna. En bvar af de tjänstgörande har viss
veckodag på sin lott sex veckor i rad. Brådskar ett ärende, kan det
hända, att vederbörande advokat får mottaga den rättssökande å sitt
privata kontor under mellantiden mellan två tjänstgöringsdagar,
naturligen utan att någon godtgörelse därför betingas. Redan nu skönjes
emellertid nödvändighet af att framtidsmålet — anställandet af en ¿st
aflönad kontorschef — icke får alltför länge vänta på att blifva realiseradt.
G. Husel ius.
Månadsrevy.
„ . har på senaste tiden vi-
Kvinnornas sat en synnerligt stor
lifaktighet. Det förut
roreise stora antalet föreningar
har snabbt ökats och närmar sig
50-talet. Att det inte längre är endast
de större och medelstora städernas
kvinnor, som sluta sig till rörelsen,
framgår af den omstående kartan, hvarest
alla de orter finnas utmärkta, där
kvinnliga rösträttsföreningar hittills
kommit till stånd. (Dock saknas
för-eningarne i Umeå och Gellivare).
Det synes nu också som om
rörelsen kommit in i ett nytt skede.
Hittills ha bemödandena
hufvudsak-ligen gått ut på att bland kvinnorna
själfva väcka intresse för rösträtten och
för allmänna angelägenheter
öfverhuf-vud taget. Men nu, då man hunnit öfver
initialstadiet och lyckats skapa en
tillräckligt fast och omfattande
organisation, synes man böjd att med större
intensitet framskjuta kvinnornas
rösträttskraf i den aktuella politiken. Och
det finnes otvifvelaktigt mycket, som
måste egga kvinnorna att just nu på-
kalla uppmärksamhet för sin
rösträttsfråga. Det kända faktum, att partierna
i Finland stå eniga om att i den nya
författningen upptaga rösträtt äfven
för kvinnor, måste ju verka som en
kraftig sporre för de svenska
kvinnornas rösträttskraf. Och i vårt eget land
börjar man allt starkare känna längtan
efter en slutgiltig lösning af
rösträttsfrågan, så att möjlighet vinnes till
koncentration kring andra väntande
samhällsuppgifter.
Det har därför synts kvinnorna
angeläget att med kraft betona sin önskan,
att regeringen i sin väntade
rösträtts-proposition måtte ta hänsyn äfven till
dem. På många håll ha anordnats
offentliga möten, där män och kvinnor
enats om resolutioner till förmån för
ett samtidigt genomförande af allmän
rösträtt för män och kvinnor; å andra
orter har man föredragit att i
petitioner till regeringen frambära
kvinnornas rösträttskraf. Och det är icke
endast från de kvinnliga
rösträttsföreningarna dylika petitioner ingått; en
mängd andra kvinnoföreningar ha också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
