Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIAL TIDSKRIFT
ORGAN FÖR FOLKBILDNINGSARBETET OCH DE SOCIALA FRÅGORNA
N:r 1. JANUARI. 1906.
....... ’ ■
Om betydelsen af social bildning.
Af G. Cassel.
Allt socialt arbete och alla sociala sträfvanden hvila ytterst på
insikten om att vi lefva i ett samhälle, att det finns en viss solidaritet
mellan oss alla. Vi äro alla beroende af hvarandra, det finns ingen som
är sig själf nog, som kan säga att de andras öde icke vidkommer honom.
Vi äro alla delar af ett och samma maskineri, lemmar i en och samma
organism. Denna känsla af solidaritet och broderskap är icke
allde-deles ny. Den har förkunnats af våra profeter under olika tidehvarf
och den har då och då som en mäktig idéströmning gått genom vårt
medvetande. M$n själfva dess underlag har i våra dagar blifvit ett
annat, ett fastare, ett mera materielt. Broderskärleken hvilade ytterst på
den känslan att vi dock alla äro människor, tillhöra ett och samma
släkte. Men den modäma sociala samhörigheten har en ekonomisk
grundval, som under tidigare perioder saknats eller ätminstone icke haft
någon allmän betydelse. Vi lefva nu icke längre, som i forna dagar,
hvar och en på sin egen torfva, af sitt eget arbete. Utan hvar
människa är beroende af sina medmänniskor, af hela samhället, för sitt dagliga
uppehälle. Det särskildt egendomliga för det samhälle, som framgått ur
det nittonde århundradets omdaningar, är just denna allas ekonomiska
af-hängighet af alla. På denna grund måste med nödvändighet en stark,
i intressegemenskap rotad solidaritetskänsla växa opp.
Dessa grundbetingelser för det modäma lifvet sätta ett bestämdt
mål för alla våra samhälleliga sträfvanden. Och detta mål är att skapa
sunda och lyckliga lefnadsvillkor för hela folket. Motivet är icke längre
blott det rent mänskliga, broderskärleken, utan medvetandet om att hvars
och ens väl såsom aldrig tillförene är med tusen trådar bundet vid
samhällets väl, att den högsta materiella och andliga kultur, den som
förmår att genomlefva stormar och har lifskraft att bevara sin ungdom, att
den kulturen öfverhufvud icke nås annat än af ett samhälle, som är
friskt ända ner i roten.
Detta medvetande måste vara utgångspunkten för all modärn
socialpolitik. Därför blir det af grundläggande vikt för hvarje socialpolitiker
att förstå den inbördes ekonomiska afhängighet, som binder människorna
samman i det tjugonde århundradets samhälle. För detta ändamål är
det nyttigt, om han gör klart för sig hvilken ställning det nu lefvande
släktet intar i världshistorien. Han måste lära sig att uppfatta vår egen
tid som en afslutningsperiod efter den största sociala revolution, världen
någonsin genomgått, och därför också som en inledningsperiod till en
Social Tidskrift. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
