Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
England har man praktiserat metoden att till orter, där sommarkurser
hålls, sända små boksamlingar för utlåning. (Se rörande organisationen
1 den engelska universitetsutvidgningen Harald Hjärné: Universitetens
folkbildningsarbete i England, serien Svenska spörsmål n:o 4, Sthlm
1893, pris 0,45). Och i Förenta Staterna har tanken satts i verket
med amerikansk organisationstalang, år 1900 var det mer än 200
studieklubbar i staten Newyork, som fick sig boksamlingar tillsända från
“the state library“.
Vid 1905 års nykterhetskurs startades en sammanslutning med
uppgift att lämna vägledning och råd för själfstudier, nämligen det på
initiativ af professor Frans von Schéele stiftade Svenska
bildningsförbundet. Genom erläggande af årsafgifter skulle medel åvägabringas till
anskaffande af böcker att utlånas bland medlemmarna, hvarjämte
förbundet äfven skulle söka åstadkomma möjlighet för medlemmarna att
inköpa böcker till billigt pris.
Ännu ett sätt att i sommarkurser finna en utgångspunkt för
följande arbete försökes i ett företag, som satts i gång i Piteå i
anslutning till de därstädes i juni 1905 hållna kurserna. Det är en af de
ledande krafterna vid dessa kursers anordnande, Heimdals ordförande,
fil. kand. Arvid Edin, själf Piteåbo, som har hedern af företagets
tillkomst. Under hans redaktion publiceras från början af 1906 i
Piteå-tidningen Norrbottens Allehanda en artikelserie Arkiv för Piteå stad
och älfdal. Minst en artikel införes hvarje månad, insättes i stället
för följetongen och tryckes så, att artiklarna utklippta kan
sammanhäftas till en bok. “Arkivet“ omfattar två serier: folkbiblioteksserien
och forskningsserien. Den förra har till uppgift att “verka för kärlek
till böcker och läsning och speciellt för ett Piteå folkbibliotek med
förgreningar". I denna serie skall Piteå folkbiblioteks nyförvärf
uppräknas och summariskt refereras och vidare skall här intagas uppsatser
i bok- och biblioteksfrågor, orienterande artiklar och studieanvisningar
med anledning af i biblioteket förefintlig litteratur. Forskningsserien
skall arbeta för en planmässigt bedrifven hembygdsforskning och, i den
mån sådant kan ske, meddela resultaten af densamma. Jag kan ej
göra bättre än lämna ordet åt företagets upphofsman, i det jag anför
några utdrag ur den artikel “Om vetenskap och folkupplysning“, han
såsom inledning publicerat i Norrbottens Allehanda. “Den verkliga,
aktiva forskningen bör ej stå så totalt främmande för den stora massan
bildningsintresserade, och den behöfver ej göra det. Medlet att föra
äfven den aktiva forskningen ut till större kretsar ... är just
hentbygds-forskningen. På det området äro förkunskaperna mycket lätta att vinna;
en hel mängd, som utan denna forskning skulle ligga värdelösa, kunde
kanske i dess tjänst bli till den största nytta, ja, på ytterst viktiga
punkter föra den “stora“ vetenskapen fram. Jag vill påpeka, hurusom
hembygdsforskningen — särskildt i form af lokalhistoria — i de stora
kulturländerna länge bedrifvas i stor skala och med högst betydande
resultat för vetenskapen på vidt skilda områden ... I allmänhet ha
naturligtvis endast verkliga vetenskapsmän verkställt dessa forskningar,
men äfven icke vetenskapligt skolade personer med intresse och om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
