Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
politiska brott) och som kan hänföras
till Extradition Act 1870;
eller om en utvisningsorder under
Aliens Act har utskrifvits på honom.
DAm-H* i* nieddelar den
framstå-ende socialdemokratiska
7m£E5EL nationalekonomen Max
%nfSrnn Schippel några
intres-Staterna santaKFsilfror 5 Immagra_
tionen har under de senare åren stigit
på ett nästan häpnadsväckande sätt.
Den utgjorde
år 1897 ............... 230,832 personer
. 1898 ............... 229,299
. 1899 ............... 311,715
„ 1900 ............... 448,572
, 1901 ............... 487,918
„ 1902 ............... 648,743
. 1903 ............... 857,046
. 1904 ............. 812,870
. 1905 ............... 1,027,421
Att denna invandring skall verka
skadligt på den amerikanska
arbetsmarknaden är själfklart. De
hundratusentals medellösa arbetarne förorsaka
naturligtvis en lönesänkning, mot hvilken
de fackliga organisationerna äro det
enda botemedlet, och medföra så
småningom en sänkning i arbetarnes
lef-nadsstandard, låt vara att den
amerikanska arbetarens lefnadsställning
relativt är den bästa i världen (se
nedan!) Vidare måste man taga i
beräkning den stora mängd i moraliskt
och intellektuellt afseende underhaltiga
element, som komma med
invandrar-strömmen, hvilket i synnerhet blifvit
märkbart sedan invandrarne till större
delen komma ifrån östra och södra
Europa, under det att skandinaver,
irländare, tyskar och fransmän i många
afseenden i ej ringa mån bidragit till
Förenta Staternas utveckling. Schippel
anför särskildt 3 orsaker till
immigrationens stegring under de senare åren:
de olidliga förhållandena i Ryssland,
judeförföljelserna i Rumänien och
biljettprisens sänkning genom de stora
ocean-liniernas skarpa konkurrens.
Utvandringen från Italien liar jäinväl ökats
betydligt på grund af landets eländiga
ekonomiska förhållanden. 1870—80
utvandrade ej fullt 60,000 personer, nästa
årtionde 307,309 och 1890-1900 ej
mindre än 665,668. Af de år 1903
invandrade italienarne voro blott 52 proc.
läskunniga! Motsvarande siffra var för
polackerna 70 proc., för tyskarne 96
proc., för irländare och engelsmän 98
proc. och för skandinaverna 99,7 proc.
Detta visar att vårt land öfvergifves af
de bästa elementen, våra skickligaste
och driftigaste arbetare, ty i sin helhet
är procenttalet läskunniga fullkomligt
lika i Tyskland och Sverige.
Med dessa siffror för ögonen är det
helt naturligt att den amerikanska
regeringen nu fattar initiativet att söka
hejda den ständigt växande floden af lågt
stående invandrare, hälst dessa samlas
på vissa punkter, bildande “stater i
staten“ och menligt inverkande på de
politiska och kommunala förhåHandena.
Samtidigt med att åtgärder komma att
vidtagas för att hindra immigrationen af
de sämre europeiska elementen,
till-kännagifver Roosevelt att de bättre
kinesiska elementen skola behandlas
mera tillmötesgående än hittills skett.
Förenta staterna har haft traktatsenlig
rätt att suspendera invandringen af
kinesiska arbetare, men regeringen har
anslutit sig till meningen att “alla äro
vi arbetare“ och såsom arbetare ansett
kinesiska köpmän, industriidkare,
studerande och turister. Säkerligen har
den kännbara boykotten af amerikanska
varor i Kina hufvudsakligen bidragit
till regeringens förändrade syn på
kinesiska invandrare.
På grundvalen af säkra
officiella och
fackföre-ningsmeddelanden offentliggjorde Albert
Me-tin nyligen högst
intressanta jämförelser mellan arbetstid och
arbetslön i Amerika samt i några af
Europas industriländer.
För att gifva en klar öfverblick
sätter han arbetstiden och arbetslönen i
Amerika lika med 100 och finner då
t. ex. att en murare i England
förtjänar 45,4 under en arbetstid af 101,3,
under det en tysk murare blott når
upp till 29,o under en arbetstid af 114,
d. v. s. en tysk murare förtjänar öfver
2*3 mindre än sin amerikanska kamrat
under en 13 procent längre arbetstid! 1
Métin finner arbetslönens medelhöjd
vara 3 dollars för “skilled labour“,
hvilket är öfver 11 kr. Den är t. o. m.
högre än på Nya Zeeland.
Arbetstiden är ungefär 59 timmar i veckan.
Trots dessa höga löner äro
lefnads-kostnaderna ej dyrare i Amerika. Däri
öfverenstämmer Métins åsikter med
Moselykommitténs, Kolbs samt Bureau
of Labour’s publikationer. Visserligen
Arbetslön
och
arbetstid i
Amerika.
1 Se Le Musée Social. Annales dec. 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
