Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land skulle behöfva en
reservarbetararmé för att kunna möta den
fluktuerande efterfrågan â marknaden. I
England har denna armé vuxit sedan 1899,
dä till följd af det sydafrikanska kriget
en reakton i affärslifvet inträdde.
Särskildt inom skeppsbyggeriet uppkom
en stagnation, som återverkade på
järn- och stålindustrien. Äfven
bomullsindustrien blef lidande till följd af höga
pris och affärssvindel.
Tillfällighetsarbetarne bilda en
särskildt för London karaktäristisk
kategori af arbetslösa. Då de till följd af
sträng vinter eller andra orsaker iråka
en oberäknadt lång period af
overksamhet, inträder nöd och
arbetslöshets-problemet får ett nytt tillskott. Det
för närvarande svåra. tillståndet är i
mycket föranledt af att skeppsvarfven
i Poplar och Westham, som förut
uteslutande anställde detta slags arbetare,
nu mera fast engagerat 80 % af sin
arbetsstyrka. En skeppsbyggarfirma i
Poplar, som sysselsatte 1,200 man, har
vidare på grund af konjunktiva
förhållanden förlagt sina verkstäder bort
från London. Men allt detta vet ej
de arbetarskaror som strömma till
London och trängas vid dockornas portar.
— Hufvudfaktorn i det engelska
arbets-löshetsproblemet — som i första
rummet är ett Londonproblem — bildar
säkerligen tilifällighetsarbetet.
Den tredje kategorien utgöra de sjuka,
odugliga och lastbara, hvars antal
ständigt rekryteras bland
tillfällighetsarbe-tarne, hvilka lätt falla offer för
okunnighet, bostadsnöd och bristande
organisation. Förra året sändes ett antal af dessa
moraliskt underhaltiga till
jordbruks-kolonier, men största delen visade sig
odugliga eller omöjliga att kvarhålla i
arbete.
Macrosty framhåller, att om det här
skildrade tillståndet ingalunda är något
för ögonblicket utmärkande, så har
däremot den allmänna meningens
hållning undergått en slående förändring.
Om den också ännu ej höjt sig till
insikt om att fattigdomen kan utrotas,
så fordrar likväl stämningen att nöden
mildras och minskas. Men har den
privata välgörenheten sina frånsidor,
så har det offentliga understödet det
ej mindre. De senaste årens
erfarenhet har utvisat, att fattigunderstödet
behöfver reformeras i lika hög grad
som fattigdomen själf.
Den arbetslöse begär arbete och icke
välgörenhet. Reformvännen instämmer
häri. Men hvilket slags arbete, hur
organiseradt och framför allt mot hvilka
löner, härom står striden. Offentliga
arbeten mot normal betalmng, som
fack-föreningame fordra, skulle framkalla en
fullständig skattereform, till hvars
genomförande ännu knappast utsikt finnes.
— Upprättandet af jordbrukskolonier
är en ny tanke, som mer och mer
vinner allmänhetens sympati. På privat
initiativ bildade dylika kolonier ha gifvit
goda resultat.
Det kan nämnas att engelske
konungen i slutet af november illsatte “The
royal commission on the unemployed“,
med Lord George Hamilton som
ordförande. Medlemmar äro bl. a. Charles
Booth, F. H. Bentham och Mrs Sidney
Webb K (Soz. Praxis).
s/Mcfrs» Den andra december
afhölls i Helsingfors det
riMråSé stora rösträttsmöte, hvar-
rosiran. im kvjnnosaksförbun(iet
Unionen kallat representanter för al la
Finlands kommuner. 1 stora skaror hade
kvinnorna infunnit sig, från städerna,
från bondgårdarne på landet, ja, t. o. m.
från de små ödemarksstugorna. Ej
mindre än 122 orter voto representerade.
Från flera kommuner hade afsändts
tvänne, ja ända till fyra delegerade med
rättvist beaktande af att olika menings
grupper, olika samhällslager borde vara
representerade. Den konstitutionellt
sinnade kvinnan och socialdemokraten,
representanter för intelligensen och den
enkla bondkvinnan med alla däremellan
liggande typer hade här funnit
hvarandra i en gemensam sträfvan för ett
af alla med samma intresse omfattadt
mål. Det måste vara en stor, en
rättvis sträfvan, då den så kunnat förena
alla dessa kvinnor i en enda vilja.
Detta var den tanke, som med
öfver-tygeisens makt gaf mötet sin prägel.
Unionens ordförande,
skolföreståndarinnan L. Hagman, yttrade i sitt
hälsningstal, att frågade man sig, hvad som
var orsaken tili, att kvinnorna nu mer
djupt än tillförne kände behofvet af
1 En utförlig redogörelse för
arbetslösheten i England samt värdefulla
uppslag till frågans lösning lämnas i ‘The
Report of the Executive Committee of
the London Unemployed Fund 1904
—5“. (Pr. 1 sh.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
